Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
och har sedan för alltid förstummats under inflytandet af en obotlig
sjukdom.
Några år förut hade den svenska dikten korat sig ännu en
sångnö, denna gång i det forna systerlandet på andra sidan
Östersjön. Det var finskan, Wilhelmina Nordström, en kraftigare och
mera ursprunglig skaldenatur än Tekla Knös, om än ej sà melodisk
eller så smekande behaglig som hon. Af alla qvinliga skalder
på svenskt språk torde hon vara en bland de ursprungligaste
och mest nationela. Utom bidrag i Tidskrift för Hemmet och
någn tillfälliga poetiska flygskrifter har Wilhelmina Nordström
icke utgifvit mer än ett enda häfte dikter (18bl), men detta
utgör onekligen en af perlorna i vår poetiska litteratur under
tidskiftet 1850-1870.
Fru Wessberg (" Anna A") är en skaldinna, som endast anslår
de renaste strängar, men som stundom lider af en sjuklig vekhet.
Fru Wettergrund, i allt en motsats till Anna A., erinrar i
de bistå af sina alltid qvicka och lekande visor om fru Lenngren,
utan att derför brista i originalitet. Mathilda Langlets dikter
utmärka sig för poetisk halt och formfulländning; L. v. Kraemer
är er diktartalent, som ännu ej blifvit sig sjelf klar.
Inom dramatiken var det fru Jeanette Stjernström, som år
1847 bröt vägen för den qvinliga diktargåfvan; hon efterträddes
af åtskilliga andra författarinnor, bland hvilka här må nämnas
fru Numers, fru Louise Stjernström, fru Jeanette Stjernströms
syster, senare af författarinnan till "Fröken Elisabeth", länge
okänc, men slutligen bekant såsom den numera aflidna Nanna
Börjeson, dotter af skalden. Under de sista åren har signaturen
Mattis vändt sig till detta område och skrifvit tvänne dramer
tned ämne ur den svenska historien och sagan, af hvilka
isyn-nerhet den första gjort lycka, hvarjemte en ännu okänd
författarinna framträdt med en nätt komedi, "Kusinerna".
Som bevis på den framgång den qvinliga talenten vunnit på
detta område, kan anföras, att det första af den äldre fru
Stjernströms stycken, en tendenspjes, som gisslade sekterismens
missriktningar och missbruk, under en längre tid gafs på hennes mans
teater i Stockholm både förmiddagar och qvällar, någonting eljest
oerhördt inom våra teaterannaler. Den omständigheten att de
3:ne Lär ofvan sist uppräknade författarinnorna fått sina stycken
upptazna på de kongl, teatrarna bevisar ock att de qvinliga
diktarne äfven ii.om dramatiken vunnit ett aktningsfullt erkännande.
Tidskrift för Uemmet. lö:tie årg. 6:te häftet. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
