Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
dam inom slägten; och hvilka skatter af tidsmàlaude och för det
svenska folklynnet betecknande drag, framställda med en
berättarkonst af oefterhärmlig naivetet, denna litteratur innehåller, visar
sig t. ex. af Chr. Marg. Silfverstedts dagbok, utgifven under titel:
"En gammal Karolins återkomst till hemmet ur fångenskapen."
Drottning Kristina författade flera historiska arbeten, Drottning
Ulrika Eleonora d. y. skref anmärkningar till Norbergs Karl XII:s
historia. Bref och anteckningar af historiskt värde, af andra
svenska drottningar och furstliga damer, hafva blifvit dels
offentliggjorda i historiska memoirer, dels förvarade i arkiven.
Afhandlingar öfver historiska och vetenskapliga ämnen af qvinliga
författare hafva till och med vunnit pris i Svenska Akademien och
Vetenskapsakademien. Öfver hufvud taget torde dock det qvinliga
författarskapet på nämnda områden vara af mera tillfällig art.
Det samma gäller med afseende på vår läroboks-litteratur.
hvilken dock synes likasom vänta på den naturligare, med barnets
ståndpunkt mera öfverensstämmande riktning, som qvinnans inträde
inom sjelfva undervisningen infört.
Barnbokslitteraturen har utanför det redan nämnda religiösa
området föga betydenhet. Dock hafva Fredrika Bremer, Tekla
Knös m. fi. framstående författarinnor dertill lemnat förträffliga,
men tillfälliga bidrag, hvarjemte Sophie Bolander, Emily Nonnen
m. fl. mera uteslutande egnat sig ät densamma.
Litterära, sociala och religiösa ämnen behandlas ej sällan af
qvinliga författare, mestadels i Tidskrift för Hemmet och andra
periodiska skrifter, och torde den högt aktade signaturen Emund
Gammal, samt Eva Brag, jemte ledarne af ofvannämnda tidskrift
vara de verksammaste pä detta område.
Bref- och dagbokslitteraturen representeras för närvarande af:
Thérèse Grey och signaturen "Gerda", hvilken senares fina och
originella penna i Tidskrift för Hemmet lemnat intressanta
skildringar från verldsutställningarne i Paris 1867 och Wien 1873.
Folklitteraturen räknar, alltifrån Charl. Funks poem "om
folkökningen" m. m. på 1700-talet, till Anna A:s och Chr. Hofstens
berättelser i senaste årgångar af Läsning för Folket, ej få alster
af qvinliga författare. Främst bland dessa står den lilla boken
"Till Finlands mödrar", af finskan, fröken Maria Gripenberg.
Inom hushållslitteraturen, deri inbegripna kokböcker,
färg-och väfböcker m. m., har den qvinliga pennan varit synnerligt
flitig, och då detta slags litteratur, likasom den praktiska
verksamhet den afser, af ålder i Sverige ansetts lika hedrande för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
