Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnes en sådan mängd af skolor, som utan all annan inskränkniig
än den, bristen på utrymme möjligen kan nödga dem till,
ma-taga alla möjliga slags barn, rikas såväl som fattigas, halfidiofen
såväl sora den intelligente gossen — derigenom har uppstått ojh
uppstår alltjemt den sorgliga företeelsen, som man plägar beteckia
med uttrycket lärdt proletariat."
Detta påstående innebär onekligen mycket sanning, och det är
att befara, att, om staten gör äfven den qvinliga
elementarundjr-visningen fri för alla, det komme att strömma till dessa skdör
flickor, hvilkas anlag och begåfning skulle göra dem lämpliga, ja.
förträffliga i praktiska yrken, men som af elementarkursen
näppeligen skulle tillegna sig något annat- än — stora anspråk. Ett
sådant förhållande vore, tyckes oss, en samhällsolycka så stor,
att, gåfves det ej annat medel att undvika densamma än de så
väl behöfliga skolornas uppoffring — detta senare borde ske.
Hafva vi nu rätt uti att anse dessa af våra motståndare
framställda skäl vara ganska välgrundade, så återstår att söka
något sätt, hvarigenom de påpekade olägenheterna skulle kirnna
undvikas.
Hvad beträffar den första uppgiften, att skolorna böra hos
sina lärjungar bevara och utveckla den sanna qvinligheten, så
anse vi den vara på en gång den lättaste och den svåraste:
Qvinligheten eller rättare de egenskaper, som pläga betecknas med
detta namn, äro en omedelbar gåfva af alla goda gåfvors gifvare,
och hos dem, som fått den, gör den sig nog förnimbar, äfven om
dertill kommer all verldens vetande; då deremot den, som af
naturen blifvit nekad detta outsägligt ljufva attribut, svårligen
genom något slags uppfostringsmetod kan erhålla densamma.
Åtminstone kunna icke okunnighet och ytlighet vara några
verksamma medel.
Hvad skolorna härvidlag kunna göra till eller ifrån är således
i vår tanke ganska litet. Kanske böra de vinlägga sig om den
s. k. estetiska gymnastiken och om öfning i qvinliga handarbeten.
Vi veta väl, att mången anser dessa senare böra helt och hållet
ul8trykas från förteckningen å skolans läroämnen och hänvisas
till hemmet. Detta kan vara lämpligt i de skolor, hvilkas
lärjungar, på få undantag när, tillhöra förmögna och bildade hem;
men mindre väl betänkt torde en sådan reform vara med afseende
på friskolor, som kunna komma att mottaga barn, hvilkas
uppfostran och vård inom hemmen äro allt utom nöjaktiga. Vi skulle
derföre vilja föreslå, att qvinliga handarbeten icke som nu finge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
