Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
tade litet på fönstret, vid hvilket jag satt. Äter hördes nu
Edlas röst:
"Och på inig vill du tro, Birger — än så länge?"
"Ja, som på ingen annan, ty — jag älskar dig."
"Och när åren stjäla min ungdom, och tiden bleker min
kind"–
I detsamma ljöd harpan på nytt och en mild och böjlig
stämma sjöng på vårt grannlands välbekanta språk:
"Det er ei i Din Vaar rig pä Ungdom og Lyst,
Naar ei Sorgen har svævet Dig nær,
Som Du klarest seer Troskab og Hd i et Bryst,
Hvori Tid kun forhøier Dit Værd.
Trofast Kjærligheds Flamrae vil aldrig gaae ud
Om end Ungdom og Skjønhed forgaaer,
Den er Solblomsten liig, der tilsmiler sin Gud
Naar hau daler som naar han opstaaer."
En tår stal sig ned för min kiud som en gärd åt både det
förgångna och det närvarande, men jag torkade den brådskande
bort, kastade ett par silfvermynt ned genom fönstret och
uppfångade en tacksamhetens ljusglimt i den stackars sångerskans
blick. När jag vände mig om, stodo de båda unga i dörren.
Deras ansigten strålade.
"Trolofvade för andra gången", sade Birger Jarl och log.
Ären förrunno det ena efter det andra, utan att medföra
någon förändring. Birger arbetade oförtrutet för uppfyllandet
af de pligter, ban åtagit.sig och för det mål, som gömdes i
framtiden. Ingen seger vinnes utan strid, och nog kämpade han mången
gång förtröttad och blödande; men, som sagdt: rustad med ett
fast och flärdlöst sinnes goda vapen och med kärleken till det
rätta och hemmet som sköld, hade han gått ut i lifvets strid,
och det var derför han vann.
Ack ja! ni kan tro den gossen var i allt så olik vår tids
sjelfviska och njutningslystna ungdom; han kunde för egen del
umbära och försaka, en ädel konst, som nu, dess värre, ringaktas
och derför mer och mer tyckes komma ur bruk. Jag vill ej tala
om, att han tillbakavisade det anbud hans rike farbror gjorde
honom: giftermål med kusin Alma och penningar i öfverflöd —
fastän nog hade väl de flesta fastnat på det gyllene lockbetet —
Tidskrift för Ilemmet. 16:de årg. hsta häftet. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
