Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
vande. Sedan han ifrån andra våningens veranda sett på den
vida utsigten, lemnade han jagtpaviljongen och fortsatte färden
genom de svenska afdelningarne.
Kunst-Halle.
Du har anmärkt ett och annat mot mina omdömen i
konstväg; men jag ber dig, kom ihåg att jag väl är konstväu men aldrig
gifvit mig ut för konstkännare. Jag uppfostrar dock mitt üga
och går småningom framåt. Hvem vet, om jag ej knnde komma
så långt en gång, att jag uppfattar till och med den dimmiga
Karin Månsdotter, som skön? Det blir väl sedan jag sett Italia
la bella. Förr har kanske i grunden iugen rätt att skrifva 0111
konst, ej en gång för sitt nöje?
I konstafdelningen var jag några gånger tillsammans med ett
par framstående konstnärer, och det var högst intressant att
jemföra min uppfattning med deras. Den ene var sträng kritiker
och kunde ej njuta af det skönaste konstverk, såvida ej alla
teknikens fordringar voro uppfylda. Han förstörde nästan allt mitt
nöje: just derför, att han var grundlärd, var han odräglig. Bland
annat skämde han bort Vinges stora tafla för mig. Hans
förtjusning var en staty i italienska afdelningen, föreställande "Jenner
med pincetten" — samt en sårad slafvinna. Huru många år
skall jag väl hålla på att uppfostra mitt öga för att finna behag
något dylikt? Den andre konstnären, min vän, hade en stor
förmåga att sänka sig ned till min ståndpunkt. Han omtalade
mästarnes historia — hvar de studerat, huru de lefvat, hvarifrån
de hemtat sina ingifvelser, om en eller annans tragiska död.
Bilderna blefvo liksom lefvande. De stego ned ur sina ramar och
talade om för mig sin historia. Af några har jag så starkt
minne, att de nog följa mig genom lifvet.
I franska afdelningen har jag goda vänner. Utom min gamla
fru af Jaquemart har jag ännu 2:ne — på sätt och vis motstycken —
den ena, Virginie, slumrande den sista sömnen; gungande på
vågorna; de skyddande ögonhåren gömma väl de ljufva ögonen,
aldrig skall hon mera slå dem upp; korallhalsbandet glimmar
på den hvita halsen, och i vågen har hon tappat en liten sko,
som sakta vaggar efter henne. En blå drägt höljer den unga
flickans späda kropp — hon föredrog ju att dö, hellre än att
aftaga den; i stället för Virginie skulle det kunna vara, ren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
