Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
krigsbragder, hade olika matsalar allt efter gästernas rang och
måltidens dyrbarhet, och ban plägade blott underrätta sin
hofmästare i hvilket rum som skulle ätas, så var allt annat i och
med» detsamma bestämdt. Om en af Roms förnäme mot slutet
af republiken skulle gifva en fest för hundratals personer, så
skedde det uti atrium eller i peristylen eller också i en särskild
med pelarrader prydd stor sal, sådan som palatsen på den tiden
icke längre kunde undvara. Här voro då äfven bord i stort antal,
men hvart och ett stod för sig och var anordnadt som i triclinium.
Den vanliga matsalen hade endast ett matbord i midten, och
stodo vid tre af detsammas sidor med stoppade dynor försedda
bänkar eller snarare bäddar, ty grekerne, liksom romarne sutto
icke till bords, utan intogo måltiden i liggande ställning. Den
fjerde sidan stod tom för de uppassande tjenarne. Hvarje bädd
var afsedd för tre persoiier, så att högsta antalet bordsgäster
var nio; de gamle hade nemligen till regel, att gästernas antal
ej fick vara större än sånggudinnornas, således nio, och ej mindre
än gratiernas, det vill säga tre. Bädden kallades, efter det antal
personer den rymde, triclinium, och detta namn öfverfördes sedan
på bela matsalen. För öfrigt inskränkte sig väl bohaget till bord,
som uppburo de dyrbara, till prydnad utstälda lyxföremålen,
konstnärligt arbetade kärl af ädla metaller eller af den högt
värderade korintiska metallen, blandningskärl och pokaler med figurer
i drifvet arbete, ciselerade, inlagda med guld och silfver, såsom
de af tidens metallteknik kunde åstadkommas till den högsta
konstnärliga fulländning. Jemväl funnos kärl af ädla stenar och
halfädelstenar äfvensom de yppersta glasarbeten, sådana som nu
kallas "millefiori", med utslipade figurer och ornament i pålagdt
glas eller nätartadt spunna af en finhet, som till och med
öfverträffade Yenetianarnes liknande arbeten från sextonde århundradet.
På Augusti tid voro romarne och grekerne redan sedan länge
konstvänner i denna riktning och sökte redan då med förkärlek
att komma i besittning af äldre konstföremål.
Synnerligen stor vigt fäste man vid bordens dyrbarhet, så väl
med afseende å ämnet hvaraf de voro gjorda, som det konstnärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
