Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
arbetet. Matborden voro lägre än våra för att kunna vara
beqväma för de liggande. Detta bruk inverkade äfven i annat
afseende på formen. Då de gamle icke såsom vi hade benen under
bordet, så behöfde skifvan ej heller skjuta fram så mycket;
derigenom blefvo äfven bordsfötterna och underredet mycket mer
synliga och kunde följaktligen mycket förr förses med rik prydnad
än våra bord. Vi, som, trots de förändrade omständigheterna,
likväl ej sällan efterhärma de gamle, kasta dervid mycket konst
rent af under bordet. De gamle konstnärerne gåfvo ofta
bordsfötterna former hemtade från djurriket, så läto de t. ex. skifvan
uppbäras af två från hvarandra vända gripars vingspetsar, ändå
oftare gjordes bordsfötterna i form af vädurs, lejons eller andra
djurs ben, men aldrig uppbars väl skifvan af hufvuden, såsom
man nu ofta får se. IIos rikare romare förekommo ej sällan
bord af ädla metaller, mera ofta förekommande voro marmor- och
bronsbord; oftast bestod underredet af brons, på hvilket hvilade
en skifva af marmor eller trä. Allt hvad de gamles metallteknik
ktmde åstadkomma användes på dessa bord. Andra bord inlades
på konstrikt sätt med elfenben och sköldpadd, men de dyrbaraste
voro dock väl de, som man tillverkade af Thujaträdets stam,
hvilket träd endast förekom i erforderlig grofhet i Afrika i Atlas’
bergstrakter och jemväl der endast högst sällan. Dessa
bords-skifvor togos af stammens genomskäring, och det så niira roten
som möjligt, emedan der var den vackraste ådringen, än liknande
en tigerhud, än en påfogelsstjert. Ett sådant bord med en äkta
skifva stod väl köparen till en million sestertier eller mer än
100,000 kronor. För att mångfaldiga det nöje, man hade deraf,
skuros tunna skifvor af dessa stammar, med hvilka man beklädde
bordsskifvorna.
Bäddarne i de rikes triclinier stodo ej efter borden i
dyrbarhet. Ställningarna, som uppburo kuddarne och täckena, voro
liksom bordens underrede arbetade af dyrbart trä eller metall.
De pryddes med framställningar i upphöjdt arbete eller med
inläggningar i elfenben och sköldpadd. Understundom hängdes
kring nedre delen tygstycken af siden, rikt inväfda med guldtråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
