Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(103
skaft, som var lindadt med vinrankor, murgröna och andra
ornament i upphöjdt arbete. Upptill bar detta pelarskaft äfvenledes
en tallrik för att ställa lampan på, men det uppsteg från ett högt
underlag, som vanligtvis hade form af ett tresidigt altare. Dessa
kandelabrar, af hvilka det finnes ganska många i museerna, skulle
kunna vara utmärkta förebilder för ställningar att uppbära
gaslågor eller ljus, helst i yttre ruin och förstugor.
Om vi vända oss från detta, för den antika bostaden så
nödvändiga och så egendomliga husgeråd till de öfriga
nödvändighets-artiklarne, till de föremål som hörde tiil matbordet och till dem
som hörde till toiletten, skola vi allestädes finna samma till allting
sig utsträckande konstsinne, som icke försummar någonting, och
som slutligen i allt åstadkommer den fullkomligaste konstnärliga
harmoni. I den antika bostaden råder konsten öfverallt, ända in
i det minsta.
Men så skulle det ej länge få förblifva. Redan Pompeji, så
som vi hafva funnit det, står med sin konst och sin dekoration
helt nära förfallet, som till och med i flere afseenden redan synes
vara inbrutet. Snart skulle det, samtidigt med romerska rikets
småningom skeende upplösning, oafvisligt börja förstörelsens verk,
till dess slutligen, då konsten sjelf redan blifvit förvildad,
barbariska folkslag dessutom, det ena efter det andra, inbröto öfver
den klassiska verlden och tillintetgjorde all kultur och konst, så
att medeltiden måste börja arbetet på nytt.
13. Slättlandet.
Efter Petöfi.
Ej er bergstrakt, skrofiiga Karpather
Granbeväxt, romantisk till mig talar,
Er beundrar jag kanske, ej älskar,
Ej min tanke går i edra dalar.
Men på "Unterlands" hafsglatta slätter
Är jag hemma, såg jag dagen bräcka.
Eri som örnen är min själ, då steppen
Sin omätlighet jag ser utsträcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
