Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(127
ligt beryktade ändringsförslag i vigselakten äro af allt för stor
vigt för att till evig glömska undanstickas uti kungl,
ecklesiastikdepartementets arkiv. Det kan icke förnekas att konsistoriernas
ståndpunkt i denna religiösa och sociala fråga är i
kulturhistoriskt hänseende af ganska stor betydelse. Detta erkännande
får dock icke så förstås, som ville vi säga, att våra konsistorier
skulle vara den högsta exponenten för svenska folkets religiösa
och humanistiska bildning. Ingen skall behöfva säga oss att de
tider äro längesedan förflutna då lärdomen och det högre
vetandet hade sina förnämsta målsmän ibland kyrkans öfverhufvuden.
Det är allom bekant att så icke mer är förhållandet. Icke
desto-mindre utöfva dock statskyrkans tjenare ännu i våra dagar ett
icke oväsentligt inflytande på allmänna tänkesättet. Det är ej
allenast från predikstolen utan fastmer inom skolrådet,
kommunalstämman och det dagliga umgänget som den presterliga
bildningen utströmmar och mer eller mindre märkbart ingår, så att
säga, uti samhällskroppens hela blodomlopp. Ingen af oss blir
deraf helt och hållet oberörd. Sker det icke direkt, kommer
dock detta andliga inflytande indirekt, genom andra och tredje
hand, i vårt hem, i vårt hvardagslif, och ej sällan äfven vid
lösningen af dagens största och vigtigaste frågor. När detta är
förhållandet, hvilket svårligen lär kunna förnekas, så är det
också en sanning, att våra konsistoriers utlåtanden öfver de
föreslagna ändringarne i vigselakten äro betydelsefulla och väl
för-tjenta af stor uppmärksamhet. Vid genomläsandet af dessa
utlåtanden finner man vissa egenheter som förtjena att särskildt
framhållas. En arf dessa är att den vigtiga frågan delat
konsistorierna i 2:ne nära nog lika stora läger. Åtta konsistorier,
nämligen Upsala, Westerås, Hernösands, Linköpings, Skara,
Wexiö, Lunds och Streuguäs konsistorier hafva tillstyrkt
kyrkomötets förslag, då deremot sex konsistorier, nämligen
Hofkonsi-storium samt Stockholms stads, Göteborgs, Kalmars, Wisby och
Karlstads konsistorier hafva afstyrkt dess antagande.
Vidare sticker det bjert i ögonen, att Erkestiftets
konsistorium, som lefver och dväljes i rikets första universitetsstad, och
byars medlemmar hafva en- mer eller mindre direkt beröring med
den studerande ungdomen, att detta konsistorium enhälligt, utan
någon reservation, tillstyrkt antagandet af kyrkomötets förslag.
Likaså förtjenar det anmärkas att äfven konsistoriet i rikets
andra universitetsstad tillstyrkt förslagets antagande, dock med
| en reservant, och denne sjelfve biskopen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
