Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(147
trädesvis lärare och lärarinnor tillfälle att höra föredrag öfver
hvarjehanda ämnen, på samma gång som de blifva en uppfriskelse
genom samlif och utbyte. Jag är helt visst icke ensam om att
bland läraremöten prisa det nu ifrågavarande såsom ett af första
ordningen. Svenskar, norrmän och danskar, friskolelärare och
folkskolelärare, venstermän och "förenade" venstermän, lärda och
olärda möttes der i endrägt och glädje; fri yttranderätt och
fördragsamhet gingo hand i hand. Den frisinnade hofsamhet, som
är utmärkande för föreståndaren Hr G., styrkte och upprätthöll
den enhet i hufvudsak, som är den lugna klara underströmmen
under all brokighet i bisak derute i Danmark. Det bästa samlif
och det angenämaste hemlif voro, tack vare vårt värdfolk,
bakgrunden till bland annat de föredrag, om hvilka jag talade med
dig sista hösten och hvilka nu bjudas till en vidare krets i Dansk
Protestantisme. Författaren, Kandidat F. Jungersen, var mig sedan
flere år bekant såsom en både from och kunskapsrik man, och
senast hade åtskilligt af hans penna varit synligt i tidskriften
For Idé og Virkelighed, hvilket blifvit varmt lofordadt af
Professor Nielsen. Något egentligt personligt intryck hade jag dock
ej fått af honom, utom vid ett enda tillfälle, då jag hörde honom
tala sakkunnigt och varmt om Gustaf Adolf och haus betydelse
för Norden. Det föredraget förvärfvade honom en liten vrå af
oförgänglig vänskap i mitt hjerta, ty jag var hemsjuk den gången
och hans ord föllo såsom vårregnet på den torra jorden. Utan
några bestämda förhoppningar emotsågos emellertid de utlofvade
föredragen; men du skulle hafva sett hvilken makt orden
utöfvade på åhörarne, en makt större och större för hvarje dag.
Det var sanningens, den hela, fulla sanningens makt. Jungersens
föredrag voro, och äro i sin skriftliga omklädnad fortfarande,
ett ord i sinom tid, icke blott såsom hvarje godt ord kan sägas
vara detta, utan såsom en den inest helgjutna framställning af
en djup och full lifsuppfattning, ett tillfredsställande svar på
hjertats djupa och så oändligt granntyckta frågor efter sanning,
sanning för detta och det tillkommande lifvet. Det kan
natur-I ligtvis icke vara och är ej heller min mening att man först i
denna lilla bok skulle finna sanningen. Nej, vare det långt ifrån
mig att vilja förneka, eller ens i ringaste mån misskänna det
goda vi fått och alltjemt få i detta afseende, vare sig från det
ena eller andra hållet, än genom ett sanningens redskap, än genom
ett annat, lika visst som i vår egen lifserfarenhet, för så vidt som
vi lefva på fullt allvar och således kunna ega någon sådan er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
