Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(182
eller andra fantastiska arbeten af ädla metaller, sådana som voro
omtyckta och samlades under medeltiden och hvilka man visste
att värdera mera för det konstrika arbetet än för materialet,
stodo deremot på ett särskildt för detta ändamål afsedt skåp,
som, rikt prydt med sniderier, höjde sig i afsatser. På hvarje
sådan afsats låg en lång, smal, hvit duk, hvars rikt broderade
eller väfda ändar hängde ned på sidorna. Härpå stodo sakerna.
Den vanliga platsen för denna möbel, 0111 salens förrn så tillät,
var på en af smalsidorna, under det att vid festligheter de dukade
borden, vid hvilka gästerna plägade upptaga blott den ena sidan,
stodo till höger och venster utmed väggarne. Midt emot på den
andra smalsidan stod värdens högsäte med dess höga bakstycke,
baldakin, snidverk och guldstickade draperi. Framför stäldes under
måltiderna ett bord. Midten var tom för de talrike tjenarne, för
musiken, som längre fram flyttades upp pä ett galleri, äfvensom
för hvarjehanda skådespel och konststycken, hvarmed gästerna
roades under måltiden. Lägger man nu härtill riddarues och
damernas brokiga drägter, så kunde onekligen medeltidens sal
erbjuda en anblick af lif och prakt och ined det för densamma
egendomliga tillfredsställa ett konstnärligt öga.
Jemväl fruns våning hade småningom vunnit i prakt och
trefnad. Det var så mycket mer af nöden som fruntimrens
lefnadssätt på borgen, isynnerhet om vintern och då männen voro
borta, led af en betydlig enformighet. Hela timmar, hela dagar
kunde de då sitta på de omtyckta platserna i fönsternischerna,
längre fram uti de utbygda tornen, och skåda ut öfver skogarne,
aktgifvande på hvarje fogel, eller noga betrakta landsvägen och
allt som kunde draga förbi; allt tjenade som ett välkommet sam-
/ v
talsämne för dem. Också prydde fruntimren dessa hörn i sina
rum med mjuka kuddar pä bänkarne, med broderier på väggarne
och afskilde dem frän det öfriga rummet medelst förhängen.
Då fruns rum alltid jemväl utgjorde sängkammare, så var
sängen, på hvars prydande och rika utsmyckning man under
medeltiden nedlade mycken flit, den vigtigaste möbeln. Visserligen
var äfven den till en början af en enklare form, ehuru på uiero-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
