Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(183
vingernes ocli karolingernes tid en erinran om de antika
sängställningarna af brons ännu tyckes hafva förefunnits. Längre
fram är sängen dock endast af trä, hvilket efter tolfte århundradet
plägade vara utskuret eller svarfvadt, måladt eller också inlagdt med
elfenben och olikartade träslag. Kuddarne pryddes med broderier
och dertill kom ett praktfullt täcke, sotu jemväl understundom
bestod af dyrbart pelsverk. Från denna tid fick sängen alltid,
åtminstone i förmögnare hus, en himmel öfver sig eller ett
förhänge, som antingen helt enkelt hängde på krokar öfver sängen
eller hade form af en fyrkantig baldakin, hvilken fästes med
stänger eller kedjor uppe i taket och i väggen ’vid hufvudgärden,
men icke på något sätt var fäst vid sjelfva sängen. Från denna
baldakin hängde det på alla sidor förhängen, som räckte ned till
golfvet och belt och hållet inneslöto sängen liksom i ett litet rum.
Om dagarne band man upp förhängena, om nätterna drog man dem
tillsammans och tände en liten lampa, som hängde ned från
balda-kiuen öfver sängen. Understundom var sänghimmeln endast hälften
så stor som sängen, men understundom var den också större, så
att det innanför förhängena dessutom fanns utrymme för en stol
vid hufvudgärden eller ytterligare en säng. Längre fratn i tiden,
då i och med den götiska stilen träarbeten blefvo allmännare
och rikare, undergick äfveji sängen förändringar. Sänghimmeln
gjordes af trä, stäldes på pelare, dessa pelare förenades med
sängens fyra hörn och till och med sängomhänget ersattes på tre
sidor af brädväggar, så att sängen förvandlades till en trälåda,
hvars ena öppna sida kunde tillslutas med ett förhänge. Denna
sängställning, rikt prydd med sniderier, men för öfrigt lika orörlig
som obeqväm och ohelsosam till följd af dålig luftvexling, utgjorde
åter en öfverdrift af det götiska snickararbetet, som ständigt
förirrade- sig in på arkitekturens område.
I förnäma hus — och det blef under femtonde och sextonde
århundradena nästan allmänt bruk vid hofven — stäldes sängen
vanligen helt nära ett af rummets hörn, och det på sådant sätt att
den med hufvudgärden stötte intill den ena väggen, men med den
andra bildade en stnal gång, endast bred nog för att längst in
*■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
