Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
medfödda ideerna o. s. v. finner man dpn danska och norska
allmänheten upptagen af turkarne och svartkonstboken, af det
tusenåriga riket, af tecken i solen och månen, af englarnes kön, af
himlabref och kalfvar med två hufvuden och "falbelader på benene".
Med ett ord, i det Holberg från studier i Oxford, naturalismens
stridsplats, och i Paris, der studenterna i Mazarins bibliotek slogos
om Bayles kätterska skrifter, vände åter hem, så finner han sig
med ens stäld midt in i reformationstidens allt uppslukande
teologiska lärdomsväsen. Alla de band, man derute, än under
allvarligt grubbel, än under högt löje sökte kasta af sig, kände han
i sitt hemland som tryckande bojor. Holberg sjelf måste, i
anledning af en students förskrifning till djefvulen, uppträda inför
rätta som vittne. Ar 1720 hölls det, på grund af en liknande
angelägenhet, bön från alla predikstolar i hufvudstaden, och 1722,
alltså samma år, som Holberg började sina komedier, blef en med
blod skrifven djefvulsförbindelse högtidligen uppbränd af profossen
på gatan utanför garnisonskyrkan i Kjöbenhavn. Och
boskapspesten 1746 framkallade "De umälende bästers billigste suk over
landets ubändigste synder", af A. Agerbeck, andra exempel att
förtiga. Allt dylikt angrep Holberg — och detta var ingen
barnlek — först i "Peder Paars", sedan i komedierna och "Niels
K lim".
Vi kunde ha god lust att refera åtskilligt annat ur detta
förträffliga bidrag till Holbergsliteraturen, hvilket äfven
rättfärdigar vårt utlåtande, att de af oss nu påpekade literärhistoriska
författarne gå i behandlingssättet helt skilda vägar. Hr Skavlans
arbete är, om man så vill, ett "akademiskt" opus, d. v. s. något
skematiserande, såsom universitetsafhandlingar gerna äro, men på
samma gång ganska populärt, ledigt och målande. Imellertid välja
vi bland våra anmälningsföremål Hettners franska literaturhistoria
till en något utförlig exposé ofvanpå de allmänna betraktelserna
och jemförelserna.
En i hög grad kompetent kritiker, dr S. A. Hedin, har på
senare tider företagit ett utrotningskrig mot svenska
öfversätt-ningsliteraturen, och man kan nu få höra äfven en och annan
literär medelmåtta tala om "vår tyvärr så öfverflüdande
öfver-sättningsliteratur" eller något dylikt. Att helt och hållet bryta
stafven öfver sådana nationaliserade företeelser eller åtminstone
betrakta dem med öfvervägande oblida ögon vore dock naturligtvis
förhastadt, och hvad särskildt Hettners arbete augår ha
förläggarne utan tvifvel gjort svenska literaturen en tjenst genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>