Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
girighet blir sann hederskänsla — och båda delarne äro nödvändiga
för den, sum skall uträtta något i verlden — men grunddragen
äro och förblifva till lefnadens afton de samma. Vill man
derföre, soin sagdt, klart fatta folkets anlag och se hvilka de
egenskaper äro, som det städse kommer att bibehålla, så måste man
veta, hvad det drömde om’ i sina barndomsdrömmar, hvad det
berättade om sia sjelf, innan det änDU skämdes att berätta hvad
det djupast tänkte och kände, och detta allt finna vi i folkets
gudasaga, som är dess sanna själshistoria, den som tydligast
ådagalägger hela ande- och hjertelifvet. Då vi se på de gudar andra
folks inbillning skapat, t. ex. Egyptiernas mytologi, så finna vi
att hvad dessa helst ville var kraft, hvadan de ock som symbol
pa sin högsta föreställning satte en oxe, bilden af den råa kraften,
och denna yttrade sig i hela deras lif genom ansträngningar utan
mål, geuom att sätta berg i sjöars ställe och tvärtom. Vi finna
vidare katten och ormen bland deras gudar — och det folk som
skapar sig sådana föremål för tillbedjan har sannerligen ej mycket
hög tanke eller djup känsla. Att som ormen listigt slingra sig
genom alla förhållanden, att stjäla så obemärkt som katten —
detta ansågs som dygder hos egyptierne; deras lag stadgade till
och med belöning för den stöld ingen kunde upptäcka, och en
konung gaf sin dotter åt den unge herre, som var den skickligaste
tjufven i hans rike.
Vända vi nu blicken till våra folk finna vi i deras myter
om Åsarne, alla deras tankar om ljus, sanning och skönhet;
i sagorna om jättarne allt hvad de funno styggt, mörkt,
lögnaktigt, och de hafva sålunda i gudaläran målat oss en bild af deras
eget känslolif och tänkesätt; och den bild vi sålunda erhållit,
erkännes allmänt vara den, som af alla mytologier vittnar om den
djupaste och högsta verldsåskådningen hos dem, som skapat den
samma. Grekerna tänkte visserligen mera rikt och fint, ty deras
skönhetssinne, de glada lifsförhållanden, i hvilka de lefde, riktade
dem företrädesvis åt det häll, der den största skönheten var att
finna; men nordens folk hafva deremot tänkt längre och djupare,
deras längtan sprang öfver död och förgängelse och lyfte sina
vingar ända in i det guldstrålande Gimle. De drag, som på det
bestämdaste utmärker vår gudalära och vårt folks åskådningssätt
framför Grekernas är våra fäders evighetskänsla, deras oräddhet
att dö, deras leende mod, som gjorde att vikingen med ett drapa
på läpparne skildes hädan och hvilket hade sin grund i hans
orubbliga tro att intet skogjJif, utan en lefvande verklighet mötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
