Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
honom på hinsidan grafven. Hela vår mytologi andas ett
outsläckligt lifshopp: på samma gång den uttalade aningen att
gudarne skulle falla såsom ej varande de högsta tänkbara, och att
ett Ragnarök väntade dem alla, så diktade den om en ny himmel
och en ny jord, der den Gud skulle bo, som ingen vågade nämna;
tillintetgörelsen fann ej rum i fädernas höga lifsåskådning. Ett
annat betecknande drag är att fäderna ställa sanning och lögn,
ljus och mörker, Odén och Loke, gudar och jättar, som eviga
motsatser, som oförsonliga fiender, men att da också på samnia
gång voro klart medvetna, att de sjelfva ville stå på ljusets, på
sanningens, på gudarnes sida. Och att våra fäder så tänkte, är
en god sak, väl värd att minnas; ty ett folk, som är likgiltigt
för om lögn eller sanning, mörker eller ljus, skall vinna segern
har en så dålig jordmån för sanningens fröu, att kristendomen
der ej kan växa stark eller blomma rikt utan får en tynande
tillvaro.
Ett annat synnerligen betecknande drag hos våra fäders gudar
’ är deras kamplust; de äro ej estetiskt njutande gudar, som se på
lifvet från en oåtkomlig höjd, utan deltaga städse i detsamma;
men ej heller kämpa de blott för nöjes skull, de hafva alltid
som mål ljusets seger och mörkrets tillintetgörelse. Gudarne
voro äfven ärelystna och båda dessa drag återfiuna vi hos fäderna
sjelfva, ehuru ofta urartande till fel, ty intet folk har nått den
höjd på hvilken det ställt sina gudar, lika litet som vi kristna
nått eller kunna nå vårt ideal Kristus; men ju högre idealet är
ju mera godt vittnar det för skaplynnet hos den som uppställer
det samma; och mäta vi fäderna efter denna måttstock, så var deras
andliga odling ingalunda ringa, deras bildning stor nog. Ty
bildningen bestämmes i första hand af hjertats riktning, af menniskans
förhållande till sanning och ljus; den beror derpå att inan med
hela sin håg och alla sina krafter står på lifvets sida mot döden,
på ljusets mot mörkret; derpå att sanningens prägel är intryckt
på det mjuka vax i vårt inre, som kallas hjerta, och förutan detta
kan man med alla kunskaper i verlden dock ej ega rätt att kallas
bildad.
I skildringen af Odén, Tor och Freja finna vi alla fädernas
begrepp om anderikhet, om sanningsifver, om kärlek ådagalagda;
under Balders drag hafva de tecknat det de ansågo som
mensklighetens finaste hjerteblad, ömtåligare än sjelfva kärleken,
nämligen oskulden, och i myten om Balder finna vi således blomman
af deras sedliga åskådning, deras tankar om oskuld och renhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>