- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
244

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

Jag kan ej underlåta att uppdraga jemförelser emellan förr
och nu; först och främst har jag, som blott varit här en månad,
redan på den tiden förvärfvat 200 Rdr svenskt. Vidare har
jag ej minsta tillfälle till utgifter, såvida jag ej särskildt vill köpa
mig någonting. Alltså finner du att jag i pekuniärt afseende
riktigt kommit, som man säger, på grön qvist.

Jag behöfver dessutom ej anstränga min hjerna vid
undervisningen, ty kunskaper har jag tillräckligt för dessa elever. Jag
arbetar med dem omkring 6 timmar om dagen, derefter
promenera vi under en timmas tid. Uppkommen pä mitt rum har jag
det lugnt och trefligt, samt tid att egna mig åt studeraudet al
de lefvande språken. Kl. 9 om morgnarna sitter jag vid pianot.
Af allt detta kan du förstå, att tiden skall gå ganska fort.
Härtill bidrager äfven, att alla behandla mig kärleksfullt, de riktigt
kifvas, både stora och små, hvem som skall få gifva mig den
vackraste blommau eller det präktigaste fikonet etc., hvilket.allt
bevisar, att de äro nöjda med mig. IJonua Barbara har genom
sin dotter låtit säga mig, att jag eger rättighet att tillsäga om
allt hvad jag önskar, så vilja de försöka uppfylla det. Måhända
blir jag litet ensidig och dum genom att endast umgås med
personer, hvilka, för det första, äro temligen inskränkta, och med
hvilka jag, för det andra, ej ännu kan samtala; dock håller jag
nu på med att studera portugisiska språket.

Gubben Chyco de Campo raljerar gerna; han föreslog
häromdagen att hela min familj skulle komma hit. De äro här
särdeles förtjusta i edra porträtter, isynnerhet lilla Mias, och har
Chyco utsett henne till hustru ät sin son, som är vid samma
ålder, en liten ostyring, som alltid promenerar barfota och gerna
utan byxor äfven. Mörk är han som ett söderns barn, en
fullkomlig kontrast till lilla Mia. Den unge herrn heter Floiian och
skall låtsa tala franska med "donna Inez", men det inskränker
sig alltid till "merci bien" och "oui" hur jag än tilltalar honom.
Fadren är naturligtvis stolt öfver sonens framsteg. Han skall
låtsas hafva plats vid lektionsbordet, men han tycker mer om
att spriuga ute på gården och äta banauas och apelsiner. Trögt
nog går det äfven med den yttre hyfsningen. Barnen äro snälla
och lydiga, men ej lättlärda. Jag har haft stor svårighet att
förmå den äldsta flickan afstå ifrån att, på våra långa
promenader, gå barfota i ett par nedtrampade tofflor, meu till min
stora glädje ser jag nu kängor på hennes fötter; i början svarade
hon mig endast, att i Brasilien går man allmänt klädd i tofflor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free