- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
268

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’268

föremål för uppbrusande häftighet, och att hon ej kan råka i
någon lifsställning der motsatsen kunde försvaras", vidare "att
en qvinna ovilkorligt skall rätta sig efter andras meningar, och
om än hennes egna äro de riktigaste, hon dock tåligt bör förbida
stunden att göra dem gällande" o. s. v.

Fru C. menar sig knappast behöfva tillägga att den nämnda
begäran förblef ouppfylld, samt uudrar tillika hvad Fredrika Bremer
skulle säga om att ännu i dag kunna få höra ord för ord det
samma? "Men", fortsätter fru C., "då vi måste sakna ditt
vittnesbörd, du varma uppriktiga själ! så låtom oss söka ett
annat vittne fritt från alla fördomar och förut fattade meningar;
en måninnevånare t. ex. eller en annan extrajordglobisk,
verldsborgare, som vi kunna tänka oss åhörande en dylik predikan.
Månne lian ifke med rörelse skulle lyssna till uppradandet af
dessa vackra egenskaper, dessa så mildt ljudande bud, och
skatta sig lycklig att hafva funnit en planet der sådana
kärlekens och fridens grundsatser hyllades? Men hvad skulle
liau vidare tänka, då han fick höra att alla dessa bud om det
egna jagets uppgifvande — bud, som blott vinna kärlekens be-r
tydelse och frihet genom en fullt utsträckt örnsesidig/iet —
uteslutande tillämpas på den ena parten, den till venster, medan
den till höger sjelfklart derigenom fritages? Och när dessa
sålunda gynnade höra på med ett lugn, som om här var fråga om
lagligen dem tillförsäkrade sportler, hvilka när som helst
kunna-utbekommas, så skulle främlingen säkert tro sig vara bland
vasaller och ofria, herrar ocli slafvinnor. "Men", tänker han
vidare, "så kan näppeligen vara förhållandet: dessa förmodade
slafvinnor åtnjuta dock vissa friheter, de gå t. o. m. först in
igenom dörrarne o. s. v. Ar då kanske klyftan som skiljer
dessa tvenne af etisk natur? Dessa verkligen något större och
mera öfverlägset uppträdande varelser, som ställas på en sådan
ostrafflighetens höjd’öfver sina medvarelser, dela kanske ej samma
lifsuppgifter och vilkor som de, utan höra till en annan, en
högre art? Ja, så måste det vara! De intaga en ståndpunkt
af moralisk och andlig fullkomlighet, som den der ringare
varelsen blott genom sjelfFörsakelsens pinsammaste inöfning och
upptuktelse kan hoppas att närma sig till; de måste vara hvad
man kallar englar!"

"Iluru förvånad skulle icke en sådan opartisk iakttagare af
våra förhållanden blifva då han fann att, de alls icke voro
englar, då det med full påtaglighet gick upp för honom att de voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free