Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’286
som bostadens dekorering undergick sedan den fransyska smaken
kommit till herraväldet. Förändringen afsåg äfven lika mycket
materialet och ornamentet, det senare så väl i afseende å sin
form som å de föremål som dermed pryddes. Då vi längre fram
få tillfälle att dertill återkomma, vilja vi nu ej uppehålla oss vid
dekoreringen af de stora praklsalarne, bland hvilka den stora af
Lebrun’ dekorerade salen i Versailles under detta konsttidehvarf
intager främsta rummet. Denna dekorering tillhör för öfrigt helt
och hållet den högre konsten, och der fortlefva ännu de gamla
traditionerna från de store italienske mästarne hvilka till ett helt
förenade arkitektur, måleri och plastik, om ock stilen och
utbildningen af detaljerna voro beroende af tidens smak. Vi hälla
oss nu endast till de egentliga boningsrummen eller till dem som
voro afsedda för sällskapslifvet.
Den första anmärkning som härvid är att göra är att träts
användande som väggbeklädnad mer och mer kom ur bruk, eller
att man, såsom nyss nämndes, när det förekom målade det med
en ljusare färg för att betaga det såväl utseendet af trä som ock
den mörka färgtonen. Helt och hållet upphörde dock ej bruket
deraf ens under adertonde århundradet, men inskränktes vanligen
till helt låga panelningar eller dörr- och fönsterinfattningar.
Understundom bibehölls dervid äfven träts naturliga färg, men
vanligen voro ornamenten i sådant fall förgylda. Men när den
dekorerande konstnären behöfde plastiska prydnader på väggen, så
ersattes snidverket med stuck, och ofta till och mëd genom marmor,
hvilket uti norden ej kunde annat än bidraga att öka kylan i
rummet.
Deremot fortfor man att använda väfnader som
väggbeklädnad, ja gobelinerna fingo ny fart, då staten under Ludvig den
fjortonde genom Colbert öfvertog den af bröderne Gobelins under
sextonde århundradet grundade fabriken, användandet blef dock
olika och till och med mera inskränkt. Under äldre tider hade
hvarje stycke sådan väfnad med sina figurliga eller ornamentala
prydnader passat att smycka väggen, och man hade äfven på
många ställen kunnat använda det att hänga öfver bänkarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>