- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
287

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryggstöd. Detta blef emellertid ej längre brukligt. Man följde
mera en viss bestämd regel. De små bitarne, som särskildt
tillverkades för det ändamålet, fästes som öfverdrag på möblerna,
och de stora styckena sattes i ramar och infogades i väggens
arkitektoniska indelning. Då man nu tillika bemödade sig att i
tekniskt hänseende framställa foremålen så fulländadt och sä likt
målningar som möjligt, hvilket förut endast hade skett i enstaka
fall, så blef varan derigenom så mycket dyrare och kunde snart
ej förekomma annat än i de rikastes bostäder, men dermed "gick
den borgerliga bostaden miste om en lifvande och värmande
prydnad. Annu värre gick det för lädertapeterna, som användes ganska
mycket ännu under sjuttonde århundradet, om också med olika
ornamentering, i det att stora, af arkitektoniska element
sammansatta, godtyckliga ornament med blommor emellan fingo vildt
och formlöst utbreda sig öfver den gyllne ytan. Under adertonde
århundradet sökte man visserligen till en början att mildra denna
verkan, meu snart insåg man att lädertapeterna öfver hufvud
taget voro en alltför kraftig dekorering för den rådande fina
smaken, och man lät dem derför helt och hållet komma ur bruk.

Annorlunda gick det med de väfnader som hade helt enkla
mönster, de af siden, sammet och ylle. De båda senare slagen
fingo visserligen under adertonde århundradet träda till baka för
sidenet och en sämre medtäflare, bomullen, men i allmänhet kunde
bostaden icke undvara väfnaderna, om de också mera förbehöllos
de rum, som afsågo den mera förtroliga sidan af lifvet, boudoiren,
förmaket och sängkammaren. Man föredrog under alla
omständigheter det glänsande och lätta sidenet, helst i de ljusa färger
som voro vanliga under adertonde århundradet, framför det tunga
yllet eller den skuggiga mörka sammeten, och när sidenet var för
dyrt kunde man för godt pris få en ersättning i bomullstyget.
Redan förut hade man börjat att trycka mönster på linne, för
att sålunda få ett billigare material; man försökte nu äfven samma
sak med ylle, och, i det man lärde sig att sätta till en konstgjord
glans, fick man ett efterlängtadt surrogat för sidenet i kattunet,
hvilket lämpade sig för hvarje ornamentering, hvarje färg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free