Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’293
ett par bord, som stodo der mera som prydnader, med skifvor
antingen af marmor eller ock prydda pä något annat dyrbart sätt.
Då nu denna stela etikett trängde allt djupare och djupare ned
i samhället, så utöfvade den äfven ett liknande iuflytande på
sällskapsrummen.
Säkerligeu bidrog ej heller den utsträckning, som bruket af
kristall- och spegelglas pä denna tid började få uti bostaden, till
att göra densamma varmare. Till en början nöjde man sig med
att sätta en spegel ofvanför spisen på den plåts der man dittills
brukat hafva en tafla, ett bruk som icke utan skäl bibehållit sig
in i våra dagar, sedan infattade man speglar i väggarne och
omgaf sig till och med helt och hållet med sådana. En dylik
vägg-prydnad kan väl under vissa omständigheter, vid starkt ljussken
samt med talrikt och lifligt sällskap, framkalla en sagolik verkan,
men den gör rummet rent af otrefligt, såsom en stilla uppehållsort
betraktadt. Det onda blef just ej bättre derigenom att man,
såsom stundom skedde, målade blomsterguirlander och vaser på
spegelväggen. Till denna glasdekoration passade då visserligen
också glaskronorna med deras oroligt fladdrande skimmer, hvilka
ersatte de skönt formade messingskronorna från sextonde och
sjuttonde århundradena, isynnerhet gäller detta om dem som voro
sammansatta af tusentals små faeetterade glasbitar. De uppoffrade helt
och hållet formen, om hvilkens skönhet de venetianska
glaskronorna ännu alltid voro måna, för den utstrålande reflexens glittrande.
Men det var ej blott praktrummen utan äfven damernas
rum, salongen och boudoiren, som ända in i adertonde århundradet
voro hemfallna åt köld och tomhet. Äfven detta låter förklara
sig, om man betänker, att samlifvet i salongen på denna tid
antingen bestämdes af hofetiketten, eller ock af det lärda, litterära
pedanteri, som Moliére gisslar i sina komedier. Den otvungna,
qvicka samtalstonen återvände först under Ludvig den femtondes
regering. Under hans företrädare hade salongen vanprydts genom
ett oskick, hvars ursprung man finner i den s. k. spanska alkoven,
som vid den tiden kom öfver till Frankrike. Man drog nemligen
en balustrad, från hvilken pelare uppstego mot taket, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
