Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’328
inför religionen voro lika rättslösa som inför lagen, och att de
intogo en lika obetydlig plats i den offentliga gudstjensten, soin
i samhället. Detta är ett fullkomligt misstag. Hustrun deltog
alltid med mannen i gudstjensten inom hus, i offren och bönerna,
och barnen, söner som döttrar, biträdde härvid föräldrarne; de
senare underhöllo den heliga eld som var familjens sinnebild och
aldrig fick slockna. i staten återfinner man samma förhallande;
de flesta prester biträdas vid gudstjensten af sina hustrur,
döttrarnas uppdrag -i hemmen fylla i staten vestalerna. Från vissa
religiösa ceremonier voro qvinnorna uteslutna men de egde å sin
sida religiösa mysterier till hvilka männen ej egde tillträde;
sådana voro t. ex. de som firades för Bona Deo då till och med
taflor med manliga figurer beslöjades. Sålunda långt ifrån att
religionen gaf romarinnan en underordnad ställning, tycktes
den icke ens sanktionera de orättvisor lagen mot henne begick.
Äktenskapets helgd ökades genom de religiösa ceremonier som
föregingo detsamma; de blifvande makarne måste bland annat
offra tillsammans, ty ’man fick ej gifta sig utan att förut bedja
till gudarne"; och dessa högtidliga ceremonier bidrogo att fastare
knyta det äktenskapliga bandet, ja, religionen sökte till och med
göra det oupplösligt. I de äldsta tiderna ansågs skilsmessa som
ett vanhelgande och om den skedde utan anledning straffades
den med döden; giftermål för andra gången ogillades; mänga
prestinnor kunde ej väljas annat än bland de matronor hvilka
blott en gång varit gifta; och den qvinna, som endast egt en
man, lofprisades af denna anledning i sin grafskrift. Religionen
försökte åtminstone att höja qvinnans värdighet genom att öka
äktenskapets helgd; att detta ej under kejsardömets tid lyckades
visa de talrika skilsmessorna.
Religionen förmådde mera i fråga om andra fördelar, den
beredde qvinnorna; bland dessa var den ökade frihet att bege
sig utom hemmet, som blef en följd af de religiösa ceremonier
hvari de deltogo. Ehuru romarne mindre än grekerne delade den
orientaliska åsigten att inspärra qvinnorna som i ett fängelse,
dömde den allmänna meningen dem dock till ett mycket enformigt
hemlif, uti hvilket de stora festerna bildade ett synnerligen
välkommet afbrott och qvinnorna började snart att vid dessa utveckla
all möjlig ståt, att visa sig för allmänhetens ögon med en prakt,
som ej blott i klädselu, utan i de medföljande tjenarnes mängd,
i åkdonen, i offerkärlen som de begagnade, hade många tillfällen
att utveckla sig. Religionen, som gjorde dem dylika stora tjenster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
