Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
belysa denna redan anmärkta brist på sedlighetsmedvetande skola
vi skärskåda hennes i detta fall mest betecknande roman "Held
in Bondage" sä mycket mera, som den under namnet
"Fångenskap" sistlidet år tyvärr var synlig i en af våra stora
aftontidningar.
Boken har tvenne hjeltar, hvilkas öden ega temlig likhet, men
ingenderas öfvar något egentligt inflytande på den andres — ett
fel i planen, som vi i förbigående anmärka. Båda äro officerare
och den skildring, som göres af den ene, passar ungefär pä den
andre. Sabretasche var "skön och af en skönhet farlig för hvarje
qvinnas lugn", "hänsynslös för allt i himmel och pä jord", "den
trognaste vän och den flyktigaste älskare"; "kände fullkomligt
konsten att lefva", "var rik, egde en förfinad smak (något som
hans samtalston åtminstone ej röjer) en utmärkt qvickhet och
stort mälarsnille" samt var dertill enligt allmänna meningen "en
hjertlös, utsväfvande spelare, en sjelfvisk man och en tviflare". Med
några smä ändringar kan detta allt sägas äfven om hans vän
De Vigne: båda hafva "satt njutningen som tillvarons mål" och
veta att med "lansquenet, kapplöpningar, Coralier och champagne"
skapa en angenäm tillvaro.
De Vigne, som "då lian ville vinna en qvinna lät sig af
intet hinder, ingen pligt eller hänsyn hejdas", och detta ej en utan
’tjogtals gånger", blir emellertid slutligen sjelf så fångad att han
mot sin afgudade mors, mot alla sina vänners böner rusar i
äktenskapet, utan att i sin, som han trodde, förnäma brud
igenkänna (?) den flicka ur folket, som vid 17 ar varit offer för hans
ofvannämda hänsynslöshet. Efter vigseln underrättar hon honom
om med hvem ban förmält sig. "Denna oerhörda skymf mot
hans heder (!!) kommer honom att under "den vildaste dödsångest,
det ursinnigaste hat" bege sig till Indien. Hans mor dog
ögonblickligt, men hans hustru fortfor att i Paris "vanära hans namn"
dock så försigtigt att skilsmessa af honom ej kunde fordras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
