Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
död. Denna lyckliga händelse bevisas dock straxt före brölloppet
icke hafva inträffat, och de älskande skiljas a nyo samt återförenas
långt senare, sedan Sabretasche sjelf varit närvarande vid sin hustrus
dödsbädd. lian fann henne på gatan i Paiis, försupen och döende,
samt fick dervid ett tilllälle att handla "ej som ett helgon, men
som man af heder" i det ban skaffar henne en säng att dö i.
Efter en i betraktande af hennes tillstånd skäligen het ordvexling
aflider hon också, och hennes man, som efter värt förmenande
aldrig lagt sin olycka hårdt pä sinnet, anmärker "att lifvet hade
förbannat honom utan att ban syndat, tuktat honom utan att ban
begått någon villfarelse, ty denna qvinna åtminstone (!) hade ban
gifvit kärlek och trohet, men af henne lönats med otack och bat".
Hans "rena kärlek", naturligtvis oberörd af hvarje menligt
inflytande från alla de äfventyr, som ligga emellan lians första
giftermål och hans andra, belönas nu genom att detta senare kan
försiggå, och så är beträffande honom intet att tillägga.
De Vigne, som icke hade med en "högvälboren" ung dame
att göra. utan i stället med en flicka, som intog en obemärkt
»
plats i samhället, fann ej skäligt att beherrska sig ens sä mycket,
som Sabretasche. Ehuru Almas ensamnia belägenhet och en
döende fosterfars sista bön, hvarigenom hon blifvit honom anförtrodd,
bort skydda henne, sä befinnas dessa värn gagnlösa; De Vigne.
"som dödligt hatade sin hustru emedan hon skymfat hans heder
och böjt hans stolthet i stoftet", visar sjelf så liten ömhet om sin
heder, att. han icke omtalar sitt giftermål för Alma, och den enda
üång ban var nära att göra det afbröts ban genom en slump; ett
fullgodt skäl, menar Ouida, att framgent tiga, "ty kring dumpen
vänder sig vårt lif’. (!) De Vigne fängslar allt mera Almas hjerta,
dertill "frestad af sina dygder, farligare för honom än andra
mäns fel"(!); och "icke nog kall för sjelf pr öfuinf gör han *sig ej
reda för sitt handlingssätt förr än en vän och medtäflare
framställer det i dess rätta dager. Hans "sårade heder" gör honom
nu ursinnig — inot vännen (!) men hindrar honom icke att skynda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
