Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
så mycket guld som möjligt deremot; derjemte en hvit kakelugn,
en skrikande brokig, blommig matta, möbeltyg antingen af
skimrande siden i en euda klar färg eller af mörk sammet, slutligen
ett hvitt tak med falsk, grå stuckuiålning: sådant var vårt ideal
under många år och sådant är det ännu i dag på många ställen.
Och detta ideal består af ingenting annat än rena hårdheter och
missgrepp. Ju ymnigare guldet användes, desto mera kräfver
just det att den färg, på hvilken det hvilar, är kraftig och klar;
hvarje brokig dekorering, om den än i och för sig är aldrig så
harmonisk, måste höjas i sin färgskala och göras kraftigare, om
guld kommer till. Men här har guldet ingen annan motsats än
det hvita, som är en negation af färg, och med detta hvita träda
sedan möblerna åter i den skarpaste kontrast.
Nu vända vi, Gud ske lof, från förkärleken för grått och hvitt
åter till kraftigare färger, och dermed har äfven uppstått frågan,
om man skall föredraga ljusa eller mörka färger. Alltför mörka
rum, som göra ett dystert, graflikt intryck, äro utan vidare att
förkasta; färgen måste bevaras såsom det hvad den är, som färg,
men icke synas svart. Af samma orsak måste vi emellertid äfven
uttala oss mot de belt ljusa väggarne: äfven vid dem kommer
färgen icke att verka, och den karakter, som vi vilja gifva
rummet, vare sig nu att den är en allvarsam eller en glad, en stilla
och treflig eller en praktfull och rik, kan dervid icke få något
uttryck. Det är en mycket svår, högst sällan löst uppgift, att
gifva ett ljust hållet rum det poetiska behag, den omedvetna,
fängslande tjuskraft, som vi i en tafla kalla stämning. Icke ens
det, som man i en tafla kallar ton och som temligen nära
sammanfaller med harmonien i rummet, kan man åstadkomma med
ljusa väggar, ty färgen är just medlet dertill. Den ljusa väggen
har dessutom den olägenheten, att alla prydnader, såsom taflor,
vaser, figurer, och öfriga konstföremål, som vi vilja anbringa på
densamma och som vi dock ej vilja undvara, taga sig hårdt, och
Tidskrift för Ilemmet. 17:Je årg. l:sta häftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
