Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Max Müllers arbete inledes med en skildring af mytologiernas
uppkomst genom den förändrade bemärkelse, vissa ord under
tidernas lopp erhållit. Han säger: "Gamla ord och gamla tankar,
ty båda gå hand i hand, hafva t. ex. i Nya Testamentet ännu
icke på långt när uppnått den abstrakta karakter, som gör det
möjligt att tala otn vare sig naturliga eller öfvernaturliga makter
utan att någonting personligt, ja nästan menskligt häftar dervid.
När vi, med vår vana vid abstraktion, tala om en frestelse,
antingen yttre eller inre, faller det sig deremot för de gamle
naturligare att tala om en frestare i mensklig eller djurisk skepnad;
— då vi tala om Guds beskärmande allestädes närvaro, kalla
de Herren sin klippa, sin borg, sin sköld, sitt starka värn, och
draga ej i betänkande att bruka uttryck sådana som "din klippa,
den dig födt hafver" (5 Mos. 32. 18.)–— Hvad vi kalla
en gudomlig ingifvelse, kalla de en bevingad budbärare, — hvad
vi kalla gudomlig ledning, var för dem "om dagen en molnstod,
på det han skulle föra dem rätta vägen, och om natten en
eld-stod, på det han skulle lysa dem att vandra både dag och natt."
Meningen är utan tvifvel i båda fallen densamma fast uttryckt
på olika sätt, och det är vårt men ej deras fel, om missförstånd
uppstår, när vi ensidigt misstyda de gamla profeternas språk
och envisas att uppfatta deras ord i endast yttre materiel
bemärkelse, glömmande att, innan språket dragit upp rågången
mellan det konkreta och det abstrakta, måste ordet på samma
gång beteckna och uttrycka både konkret och abstrakt, både
sinligt och osinligt på ett sätt, som för oss blifvit alldeles
främmande, nästan ofattligt, ehuru det än i dag fortlefver hos hvarje
verklig skald. Om vi förbise denna andliga paralax, skall och
måste vår uppfattning af de gamla alltid blifva skef. Ja, jag
är öfvertygad, att hälften af alla strider inom religionernas
historia härflyter från en fortgående falsk öfversättning af gamla ord
till nya ord, af gamla tankar till nya tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
