Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
{122
ingen qvinna, ej ens af Ouidas skaplynne genomför sin
verlds-åskådning i dess yttersta följder. Bättre vore kanske oin Ouida
det gjorde, ty farorna af hennes författarskap skulle då minskas,
och många, som nu tanklöst hålla det hela till godo, skulle i så
fall tvingas till ett afgörande för eller emot, i stället att, som’nu,
likt rön böja sig efter vindkasten af hennes ostadiga inbillning.
Har då icke, när allt kommer omkring den engelske granskaren
rätt när han fråndömer Ouida hvarje god egenskap, hvarje
försonande drag? torde någon invända. — Vi tro oss dock ännu
kunna påstå att han dermed begått en orättvisa både mot
Englands läsande allmänhet och mot Ouida. Att hos oss, med
vår glesa romanlitteratur, dåliga ocli illa skrifna böcker kunna
vara temligen långlifvade, är en ledsam sanning; men att i
England, der hundratals nya romaner årligen täfla med hvarandra om
de läsandes ynnest, deinià då företrädesvis skulle falla på en
"enfaldig och okunnig författarinna", hvars böcker endast äro
"simpla, smutsiga och osedliga", vore så godt som oförklarligt.
Med alla de många fel vi påpekat, och af hvilka några till
en del förklara hennes framgång, eger Ouida mer än en förtjenst,
af hvilken denna framgång äfven betingats; och den som skrifvit
"Ett par små träskor", är värd annat än en blott och bar
förkastelsedom. Denna lilla, förra året på svenska öfversatta bok,
är den enkla berättelsen om en ung flickas kärlek, omtalad med
en så rörande älsklighet, en så skär och ljuf poesi, ett så rent
och oskuldsfullt behag att den vid sidan af Ouidas öfriga diktning
i dess helhet tager sig ut som eil niorgonfrisk, doftande
rosenknopp, hvilken ler från en sophög. Men ehuru Ouida aldrig
skrifvit något bättre, äfven hvad formen beträffar, så är ej här
den enda gången, som hon öfverraskar genom sin styrka i
skildringar af det idylliskt sköna och enkla. Äfven om "Two
little wooden shoes" utkom efter artikeln i Contemporary Review,
hvilket vi tro varit fallet, så borde författaren till denna artikel
dock hafva känt den rörande skildringen: "A dog of Elanders",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
