Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Vi få icke glömma att krigföringen, liksom hvarje annat yrke,
utvecklas och förändras. I våra grannstater har allmän
värnepligt redan blifvit antagen. Der äro icke arméns led, såsom förr,
uteslutande fyllda af den lägsta samhällsklassen. Skola vi kunna
mäta oss med en fiende, som till soldater upptar äfven de bildade
klassernas söner, så måste också vi, om vi vilja betrygga vår
sjelfständighet, antaga allmän värnepligt. Dermed vinnes icke
blott en större utan ock en bättre armé, ty sådan är vår tids
krigföring att äfven i härens lägsta grader är kunskap makt, och
soldaten dugligare i den mån hans vetande och omdöme går
utöfver den vanliga kaserninstruktionen.
Det vore dock en alltför trång uppfattning af denna fråga
att uppskatta henne ensamt från militärisk synpunkt. Den
allmänna värnepligten, rätt ordnad, är äfven i socialt hänseende af
en genomgripande betydelse. Ett folks anda och skaplynne kunna
ej undgå att taga en högre lyftning när fäderneslandets försvar
blir allas skyldighet, när det icke längre är ensamt den fattige,
som, i vederlag för en ringa penning eller nyttjanderätten af ett
torp, ställes i ledet, och när, å andra sidan, lagen bjuder de bättre
lottade, de förmögne och besutne, att foga sig efter den allmänna
rättskänslan och i handling visa, att de som ega mest att
försvara framför andra skola bereda sig att kunna värna
fäderneslandet. Pligtkänslan skall då växa med ökad kraft i en jordmån,
sora måhända alltför mycket varit odlad för sjelfviska intressen.
Dertill kommer, hvad i dessa tider särskildt bör beaktas, att den
inre ordningen, eganderätten och samhällets lusna och fortgående
utveckling bättre betryggas när de, som något ega,,i första hand
ordnas till beväpnad trupp, än då, såsom nu sker, de hvilka
intet ega företrädesvis inöfvas i vapenföring och militärisk
sammanhållning.
Hvad nu beträffar de föreliggande förslagen, hvilka jag ej
kan betrakta annorlunda än som förarbeten till ett bättre, så
uppskattar jag deras värde mindre efter det dagantal, sora de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
