Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
barocka tid. Denna härkomst gör oss redan något misstrogna
deremot. Den ledande tanken är den. att föreställa sig ••alen i
viss màn som ett öppet rum, öfver hvilket man i stället för
taket ser den framstälda tilldragelsen försiggå under bar himmel,
vare sig att den sväfvar på molnen eller i den blå luften, eller
att figurer och arkitektur (den målade vill det säga) synas sta pa
väggens gesims. Till en del föresväfvade något dylikt redan
Michelangelo vid taket i Sixtinska kapellet, ty dim malade arkitekturen
ser ut som en fortsättning af gesimsen, och de särskilda figurerna
göra ett intryck, som om de sutte lifslefvande deruppe, men det
är dock ännu alltid ett tak och ej den vida verldsrymden. Det är
denna senare som framför allt låg perspektivmålarne under
sjuttonde och adertonde århundradena i hågen. De uppförde med
penseln öfver de fyra väggarnes lungt framskjutande gesims ei.
hel verld af tempel och konstfulla bygguader, hvilka för den
häpna blicken syntes rundt omkring resa sig till sin naturliga
höjd. Ja de läto väl dessa byggnader börja till och med nere
på väggytorna och malade dit trappsteg, pa hvilka menniskor
gingo upp och ned, liksom om de kommo till eller gingo från
askådaren; denne trodde sig sjelf skola beträda dessa trappsteg
och ingå i templet. Upptill öppnade sig så den vida himlen:
man såg alla Olympens invånare tronande, sväfvande, vandrande
pä moln, eller ock i en oupphinnelig, oändlig höjd den kristna
himlen, Gud Fader, Kristus, Maria och de saligas otaliga härskaror.
Pa sådant sätt pryddes slottssalarne oöh kyrkor nas tak: men at
de senare isynnerhet jesuiternes, af hvilka en medlem, pater
Andreas Pozzo, en verkligt djerf konstnär, utbildade detta
målnings-sätt på det högsta och satte det i system. Ett af de mest lysande
exemplen på detta hans måleri befinner sig i den stora salen i
Liechtensteinska galleriet i Wien. Här kan man beundra den
utmärkta skicklighet som utvecklats, men tillika pa samma gång
med egna ögon öfvertyga sig om det felaktiga i förfaringssättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
