- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjuttonde årgången. 1875 /
293

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liksom det färglösa hade ett högre värde i den dekorativa
konsten än färgen!

Men på senare tiden inser man åter, såsom vi redan hafva
antydt, det felaktiga i den fullständiga färglösheten. Man inser,
att ett hvitt kärl på det hela taget icke är någon prydnad alls,
att det icke bryter af mot den hvita duken, att bordet således
endast ser öde och tomt ut i stället för festligt. Den åter
uppvaknade hågen för konstslöjdens finare och mera smakfulla
arbeten har äfven å nyo framkallat känslan af behag vid en rikt prydd
bordservis, ja det till den grad, att sjelfva porslinet ej längre synes
tillfredsställande och material och prydnad råkat i nästan samma
ringaktning. Modet — ty till stor del är det endast mod,— har
återfört på bordet de gamla, en gång af porslinet undanträngda
fajanserna, hvilka numera endast användes på ställen, hvarest
svårigheter förefunnos för tillverkning eller införsel af porslin, och
bragt dem i täflan med porslinet.

Hittills afsåg denna täflan endast ett slags lyxkärl, som
hufvudsakligen tjenade till prydnad för matbordet eller
skänkbordet, och icke den verkliga, för användande afsedda servisen.
På allra sista tiden begagnar man emellertid i Paris, och det i
kretsar som göra auspråk på den högsta konstnärliga bildning,
fajansen äfven till vanliga tallrikar och fat, i synnerhet för
frukostbordet, icke i förädlad form, utan försedd ined en skenbart
rå, men i sjelfva verket maniererad, tillgjordt dålig målning,
liksom så kallad bondfajans. Detta kan, efter hvad det ligger i
sakens natur, ej vara annat än en af de vanliga fransyska infallen
och modnyckerna, som äro af öfvergående beskaffenhet.

Ty om också porslinet till och med ur konstnärlig synpunkt
i ett afseende står efter fajansen, eger det dock såsom material
betraktadt och ur praktisk synpunkt företräden, som icke
medgifva, att det någonsin på längden undantränges af ett sämre
material, sådant som de hvitglaserade lerkärlen. Det är tvärt om
just dessa företräden, sora för två till tre århundraden sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1875/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free