Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
ligt det är för menskligheten att någonsin växa ifrån Kristi höga
läror om Gud såsom en kärleksrik fader, om menniskorna såsom
hans svaga, förvillade men dock älskade barn, hvilka han
slutligen skall samla i det stora fadershuset; om mensklighetens
enhet och broderskap, sa skönt uttryckt i budet: "älska din nästa
såsom dig sjelf"! Oaktadt sina liberala åsigter och sitt oväldiga
erkännande af hvarje sanning, äfven hos motståndare, är dock
Mr Brooke hvarken rationalist, deist eller unitarian utan kristen
i detta ords egentliga mening, d. v. s. han antager Kristi väsens
enhet med Gud. I tvänne predikningar kallade "Kristendomens
hjertpunkt" (Central truth of Christianity). framställer han sin
åsigt af incarnationen, hvilken i några vigtiga fäll skiljer sig från
den populärt teologiska, men’ deremot närmar sig den filosofiskt
teologiska enligt hvilken det irrationela i kyrkans complicerade
gudsbegrepp försvinner. Af största intresse är den historiska
jemförelse, han i dessa afhandlingar och rörande detta ämne
anställer mellan den kristna och de förkristna religionerna, och
hans skildring af de olika vägar och metoder, genom hvilka
gamla verldens kulturfolk, Inder, Greker och Semiter, sökte’slå
en brygga öfver det svalg, soin skiljer det ändliga frän det
oäudliga, det relativa från det absoluta, samt huru de alla
hvar på sitt sätt misslyckades. Det skulle blifva för vidlyftigt
att här gifva en framställning af författarens åsigt, hvarför vi
nödgas afstå från den intressanta uppgiften, hänvisande läsaren
till boken sjelf, af hvilken alla partier såväl materialister och
rationalister som ortodoxa hafva mycket att inhemta. För alla,
som läpjat på den metafysik, som läres vid våra högskolor,
hafva dessa uppsatser derjemte ett särskildt intresse såsom till
någon grad förklarande orsaken till vissa öfvergångar från det
filosofiska till det teologiska lägret.
Vid läsuingen af Mr Brookes predikningar finner man, hur
en allt vidsträcktare spridd bildning och vana vid sjelfständigt
tänkande i förening med vår tids tal- och tryckfrihet, som med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
