Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
gifver äfven irreligiösa meningars uttalande, mer och mer tvungit
andliga författare att till vederläggning af materialistiska åsigter
bruka ej blott bibelcitat utan äfven en argumentation, grundad
pa idealistiska tänkares satser. Detta har blifvit så mycket
nödvändigare, som de frågor, hvilka i vår tid utgöra ämnen för
lifligaste meningsutbytet, ingalunda röra olika uppfattningar af blott
den kristna religionen ulan snarare de allmänna religiösa begrepp,
som utgöra grunden för all religion, d. v., s. tron på en personlig
Gud, pa menniskans personliga odödlighet, på de etiska begreppeu
dygd och last. Mot denna djupgående skepticism har ingen, sä
vidt vi känna, med sådan framgång soin Mr Brooke begagnat
den populärt filosofiskt teologiska metoden, om detta uttryck
ti|llåtes oss, och allmänheten är honom tack skyldig, såsom den der
vågat upptaga en handske, hvilken de flesta teologer tigande
förbigått, inskränkande sig till att afhandla endast kristna
meningsskiljaktigheter, liksom vore de allmänna religiösa grundbegreppen
axiomer, mot hvilka inga inkast .göras. Till följe af dessa Mr
Brookes bemödanden att framställa religionen filosofiskt, och
filosofien religiöst och att dymedelst inför en större allmänhet bringa
till enhet dessa tvänne sidor af samma sak, lägger Mr Brooke
naturligtvis mindre an pä känslan; han vill öfvertyga, ej öfvertala.
Att han frän sin vetenskapliga ståndpunkt ej obetingadt antager
ortodoxiens dogmsystem faller af sig sjelft. Mot ingen af dess
satser uppreser ban sig dock sä lifligt som mot antagandet af den
dualistiska principen 0111 det ondas eviga fortvaro, och han
öfverensstämmer i så fall fullkomligt med vår svenska filosofiska skola; ja!
t. o. m. deruti, att dessa ar.ti-helvetiska åsigter uttalas med en
hos honom ovanlig skärpa. Att dömma af företalet tycks hans
filosofi vara lånad från Eichte, enkannerligen från dennes under
senare ar gjorda försök att sammansmälta teologi och filosofi.
Härigenom har lian utfört den af Stuart Mill utkastade planen
att förmedla Englands praktiska riktning med Tysklands ideela. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
