Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang till Tidskrift för Hemmet, 2:dra haft. 1875.
Redogörelse
för öfverläggningen om det qvinliga skolväsendet.
Mötet fortsattes
Måndagen den l:sta Mars, kl. 6 e. m.
Eektor SiljestrÖm ansåg den framstälda 4:de frågan i och för
sig lätt nog besvarad, om man blott rådfrågade den gällande
läroverkstadgan. Innan tal. så gjorde, ville han likväl förutskicka en
anmärkning i anledning af några yttranden, som fällts vid förra
sammanträdet, och hvilka han ansåg innebära ett högst väsentligt
misstag eller kanske snarare en missägning. Det yttrades nämligen,
att elementarläroverken hufvudsakligen skulle afse
embetsmannabild-ningen, och att på den grund staten ej kunde anses ega enahanda
förpligtelse i fråga om dylikartade läroverk för den qvinliga
ungdomen, alldenstund qvinnan icke kan ur denna synpunkt hafva
någon större betydelse för samhället. Denna föreställning rörande
skolans ändamål är naturligtvis af allra största betydelse, så väl
med afseende på den här föreliggande frågan, som i fråga om
ordnandet af undervisningen, så att det ur alla synpunkter är af vigt
att väl granska dess befogenhet. Man finner vid en sådan granskning,
att 1820 års skolstadga bestämde såsom lärdomsskolornas ändamål,
att utöfver den s. k. allmänna medborgerliga bildningen »bereda till
den högre vetenskapliga odlingen samt till den bildning, hvilken
såsom vilkor för antagande och befordran till vissa statens embeten
erfordras». Här finnes således verkligen principen om
elementarläroverket såsom plantskola för statens embetsmän tydligt uttalad.
Men det var också just rörande denna fråga, som icke få strider
mellan anhängarne af vårt gamla skolväsen och vännerna af
skolreformen utkämpades, och efter många års ihärdig kamp vunno de
senare åtminstone i denna punkt en afgjord seger, så att vår nu
gällande skolstadga i sjelfva verket icke har ett enda ord om
em-betsmannabildning, utan blott uttalar i sin l:a §, rörande
elementarläroverkens ändamål, att detta är dels att »utöfver omfånget för
folkskolans verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning, dels
att grundlägga de vetenskapliga insigter, som vid universitet eller
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
