Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
högre tillämpningsskola vidare utbildas». Här talas sålunda endast
om allmän medborgerlig- bildning och om förberedelse till den
vetenskapliga. Visserligen kan invändas, att det kan vara likgiltigt,
hvilketdera åskådningssätt som i det fallet uttalas, om skolan
ändock måste vara på ungefär enahanda sätt inrättad; men det var
efter tal:s uppfattning af största vigt att icke förlora grundsatsen
ur sigte, ty åtminstone på tid och längd måste den ena eller
andra åsigten komma att utöfva ett väsentligen olika inflytande på
undervisningens ordnande.
Hvad särskildt den här förevarande frågan beträffar, så är klart,
att då, enligt läroverkstadgans tydliga uttalande, den undervisning
som staten ombesörjer uti såväl högre som lägre elementarläroverk
afser bibringandet af »medborgerlig bildning», så måste äfven
qvinnan hafva rätt att deraf blifva delaktig, ty att den svenska qvinnan
är svensk medborgare kan dock ej förnekas. Lika berättigad är
hon ock enligt skolstadgan att i statens läroverk inhemta grunderna
för den vetenskapliga bildningen, helst det redan nu är ett
obestridligt faktum att svensk qvinna vid svenskt universitet idkar
vetenskapliga studier. Detta allt ur rent principiel synpunkt taladt.
Men det är redan mycket, om sjelfva grundsatsen sålunda finnes i
vår skollag erkänd.
Det är visserligen föga troligt, att, då den nya grundsatsen i
vår skollagstiftning uttalades, man klart tänkte sig den här anförda
slutföljden; men riktigheten af denna slutföljd ligger för öppen
dag. Och man kan ej med skäl klandra staten, att densamma ej
ännu sökt att genom praktiska åtgärder gifva förverkligande åt den
allmänna grundsatsen i den riktning, som blifvit antydd. Ty ända
hittills har den endast haft föga anledning att uppfylla sina
förbindelser i detta fall, så länge nämligen man ej hört några
allvarsammare anspråk framställas på en högre skolbildning äfven för den
qvinliga ungdomen. Men nu, då från alla håll röster höjas som
påyrka detta, är tiden onekligen inne att tänka på uppfyllandet af
ifrågavarande statens förbindelse. Och om den föregående
slutledningen är riktigt, måste staten härvidlag ovilkorligen hafva alldeles
samma åliggande i fråga om den qvinliga, som i fråga om den
manliga ungdomen; och detta åliggande sträcker sig icke blott till
att bereda undervisning i 3 eller 5 klassiga läroverk, utan man har
onekligen full rätt att på qvinnolinien fordra lika fullständiga
läroverk som på den manliga linien, så långt vägen räcker.
Men sedan det sålunda är ådagalagdt att, principielt, staten
erkänt sig hafva samma pligt att sörja för den qvinliga som för
den manliga ungdomens undervisning, så kommer man dernäst till
den andra och praktiska frågan, huru och i hvad mon man må
önska att staten i det fallet skrider till uppfyllandet af denna sin
pligt. Tal. finge då för sin del uttrycka den meningen, att han
iche ansåge tiden vara inne för något statens inrättande af
elementarläroverk för flickor, utan trodde äfven han lika med en föregående
talare, att den qvinliga ungdomens undervisning tills vidare bäst
kunde främjas genom enskildes och kommuners bemödanden, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
