Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
giltighet i fråga om den qvinliga undervisningen, att han »mer
tager qvinnans verksamhet i anspråk än mannens». En särdeles
åskådlig bevisning vore åstadkommen genom sammanställningen af
l:ste § i 1820 års skolordning och samma § i nu gällande stadga
för rikets elementarläroverk. Hafva de offentliga läroverken till
ändamål att »meddela allmän medborgerlig bildning», och är det
oförnekligt, att qvinnan har medborgerliga rättigheter och skyldigheter,
så lär det ej kunna nekas, att staten i detta afseende har samma
förpligtelser mot qvinnan som mot mannen. Lika tydligt är, att
qvinnan bör hafva tillfälle att »grundlägga de vetenskapliga insigter,
som vid universitet eller högre tillämpningsskolor vidare utbildas».
Så till vida instämde tal. fullkomligt med rektor Siljeström.
Deremot kunde han icke gilla dennes åsigt, att staten för närvarande
icke borde göra någonting för den qvinliga undervisningen. Ehuru
mycket vore att säga i detta ämne, ville tal., för att icke allt för
länge upptaga mötets tid, endast nämna några af de skäl, som tala
mot rektor Siljeströms mening.
Först må anmärkas, att staten har många sätt att främja den
qvinliga ungdomens studier: den kan inrätta elementarskolor för
meddelande af allmän qvinnobildning, den kan lemna understöd till
enskilda flickskolor, upprätta flere seminarier, samt slutligen
anordna fullständiga högre elementarläroverk eller åtmiustone
gymna-sialafdelningar till tjenst för sådana, som önska ytterligare utbilda
sig vid universitetet. Hektor Siljeströms anförande vore ej egnadt
att afskräcka från inrättande af statsläroverk för flickor. Äfven om
elementarskolorna för gossar äro så illa organiserade, som rektor S.
påstår, så vore de dock bättre än intet. Om staten har samma
skyldigheter mot gossar som flickor, så borde han icke
experimentera ensamt med de förre. Hvarför skall det qvinliga slägtet vara
fritaget från de olägenheter, som åtfölja de fördelar man begär för
detsamma? Det vore för öfrigt väl icke gifvet att alla felen i
goss-skolornas organisation nödvändigt behöfde komma in i nybildade
qvinliga läroverk. Man borde i alla händelser tillse, att de nya
skolorna blefve så förträffliga som möjligt, och sedan finge
lärjungarne tåla sig med dem. Diskussioner, sådana som rektor S.
föreslagit, skulle utan tvifvel vara gagneliga, men de borde stå i
samband med praktiska försök att lösa spörsmålen.
Den offergärd, om hvilken rektor S. vädjat till de svenska
qvinnorna, skulle dessa säkerligen nedlägga, om så befunnes
nödvändigt — måhända skola sådana offer kräfvas utan att vara
frivilliga gåfvor — men hafva Sveriges qvinnor rätt att medgifva
uppskof med inrättande af läroverk för flickor, om det berodde på dem?
Många äro de unga qvinnor, som längta efter kunskaper och som
behöfva sådana för sin framtida bergning, men sakna medel att
till-fredställa sina önskningar. Yore det icke bättre att låta dessa få
bildning, och dermed tillfälle att försörja sig, i ofullkomliga
bildningsanstalter, än att ytterligare uppskjuta hela saken under
förhoppning att i en obestämd framtid fullgoda läroverk komina att
inrättas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
