Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
ej mot sunda pedagogiska åsigter, utan tvärtom: och det skall en
gång visa sig, att ingenting är i det fallet sundare, än att göra
behörigt afseende å lärjungarnas särskilda anlag och förhållanden.
För det närvarande torde det knappt vara rådligt att vända sig
till staten angående upprättandet af flickskolor; ej ens, såsom en
aktad talaritma föreslagit, att vända sig till densamma för
inrättande af ett mindre antal mönsterskolor, emedan dessa icke kunde
undgå att blifva inrättade efter de nuvarande elementarskolornas
mönster, så mycket mindre som äfven de måste komma att betraktas
såsom beredande för vissa embeten, till hvilka qvinnor nu äfven väl
äro sökande, och för hvilkas vinnande full likställighet i afseende
på kompetensvilkoren med manliga sökande skulle fordras. Tal.
trodde, att qvinnorna, innan de i det fallet vände sig till staten,
borde inlägga ett litet förord — »förordets» betydelse och nytta har
ju redan erkänts, — då härvidlag vore fråga om något långt vigtigare
än materiel egendom, nämligen om så väl kropps- som
själsför-mögenheternas bästa stärkande och utveckling. Såsom ett sådant
förord kan anses ett föregående omsorgsfullt diskuterande af frågan,
något som äfven kunde komma de nuvarande läroverken till godo.
Men då tal. för sin del sålunda önskar att frågan ännu något får
stå på dagordningen, innan man anlitar statens biträde — helt
annat är förhållandet med hvad som i det fallet kan göras af enskilda
och kommuner — så inser han väl, hvilket offer han ur en viss
synpunkt möjligen derigenom begär af det unga slägte, som
törstande efter kunskap längtar att ju förr desto hellre komma i
åtnjutande af en högre undervisning, då man nämligen gerna
föreställer sig, att detta resultat lättare skulle vinnas genom statens
mellankomst. Men om man genom något uppskof möjligen kunde
vinna de fördelar, tal. antydt, så vore det förvisso klokt att vänta.
Och kunde härigenom äfven vinnas någon fördel för goss-skolorna,
såsom en följd af de nya synpunkter från hvilka läroverksfrågan
måste komma att betraktas, då äfven den qvinliga ungdomens
undervisning bör tagas med i räkningen, så vore tal. för sin del öfvertygad
att denna omständighet för ingen del skulle försvåra det
ifrågavarande offret, helst dessutom detta senare, när allt kommer omkring,
egentligen icke torde komma att gestalta sig såsom något offer.
Lektor Ostrand ansåg sig ej böra ingå på det, hufvudsakliga
af rektor Siljeströms anförande, hvilket egentligen bestod i ett
klander mot goss-skolorna, ehuru visserligen emot detta klander
mycket vore att invända; tal. bad endast att få göra tvenne
anmärkningar; för det första att rektor Siljeströms påstående i fortsättningen
af hans anförande: att om staten inrättade flickskolor dessa ofelbart
skulle komma att likna goss-skolorna, var ett påstående till hvilket
beviset alldeles uteblef, och för det andra att största delen af
talarens anförande gick på sidan om den egentliga frågan, som gällde
icke huru statens flickskolor skulle vara organiserade, utan huruvida
staten med deras ordnande hade att göra.
Lektor Linder ansåg det vara af rektor Siljeström ådagalagdt,
att staten ej kan med rätt och skäl åberopa som stöd för sin lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
