Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
vet sitt värde ej bestå i de granna kläderna, i uthusräckorna på
kjolarna, kronan får för henne en belt annan betydelse och hon förstår
att bättre använda den än på flärd och grannlåt, hvilken den
obildade qvinnan som sin högsta lycka eftertraktar. Tal. bad att med
ett exempel få belysa detta. En julafton hade en man, som
verkligen var i tillfälle dertill, skänkt sin bildade hustru ett litet smycke
för att dermed glädja henne. Men den belåtenhet hon till
en början kände varade ej länge, och mannen såg snart tårar i
hennes ögon, hvilkas anledning hon förklarade sålunda, att hon
betänkt det smyckets penningevärde bättre inom hemmet kunde
användas, och så skedde äfven. Så skulle troligen en obildad
qvinna ej hafva handlat, ty hon hänger vanligen på sig så mycket
grannlåt hon får. Tal. hade velat visa att det ur flera synpunkter
var vigtigt för staten att qvinnan sattes i tillfälle att nå samma
bildning som mannen, men som tal. icke var fackman kunde han
ej säga på hvad sätt och i hvad utsträckning detta skulle
förverkligas. Då han hört att man här föreslagit det qvinnan borde
vänta på statens medverkan i detta fall tills elementarläroverken
blifvit omorganiserade, rann det ordspråket honom i sinnet: medan
gräset gror, dör kon. Hvad statens tillgångar angick, så hade den
väl råd att offra något för en så vigtig sak, då den kunde bekosta
undervisare för landets bränvinsbrännare i denna handtering
som är nationens förderf. Men innan ett fullständigt system af
statsläroverk kunde komma till stånd vore det väl lämpligast att
understödja privata skolor, och ecclesiastikdepartementet vore väl
icke bundet att rådfråga en eller annan lärare i Haparanda eller
Ystad, som kunde hafva ett enskildt intresse af att skolan finge
understöd, utan kan i stället vända sig till biskopen i stiftet, presten
i församlingen och magistraten i staden. Staten bör väl hafva så
mycket förtroende till sina förtroendeembetsmän att den kunde lita
på deras gemensamma utsago. Att fastställa skolafgiften till 50 kr.
såsom vilkor för erhållande af statsbidrag ansåg tal. oklokt, ty få
privatskolor ha råd att på detta vilkor mottaga statens understöd.
Denna beräkning är lätt gjord, då man betänker att lokalen kostar
ett par tusen kr., lärarne flera tusen, och sålunda föga blir öfver
äfven då afgiften är 150 kr. Utan att göra några förbehåll rörande
afgiften borde staten lemna de 3,000 kro:a, mot det vilkor att ett
visst antal frielever skulle mottagas, motsvarande det nämnda
understödets belopp.
Fru Adlersparre ville yttra ett par ord om en uppfattning,
som gjort sig gällande på ett par håll under diskussionens gång.
Man har nämligen medgifvit att qvinnan bör få uppfostran, men
för mannens skuld, som hans maka eller uppfostrarinna; man har
ansett qvinnans uppfostran som medel, mannens som mål. Detta
ligger, menar man, i qvinnans naturliga bestämmelse. Tal. ville
dock erinra, att qvinnan äfven har en andlig bestämmelse, och först
då hon blifvit skicklig att rätt uppfylla denna, blir ock hennes
naturliga bestämmelse helgad och hon sjelf i stånd att uppfylla
de fordringar denna ställer på henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
