- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjuttonde årgången. 1875 /
B:52

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

införa ett 9ystem som man ogillar. Det omdöme af tal. som en
annan talare ogillat, att våra läroverk äro på villovägar, ville tal.
vidhålla i samma mening lian fällt det, nämligen att de nu som för 13
år sedan vore bundna af examenstvånget, ocli att de alltjemt
fortgått i den missriktning som deraf vållades. Något annat hade tal:s
yttrande ej afsett. Hvad inspektion af skolorna angår, hade den
tal. som föreslagit denna, haft mycket rätt, i synnerhet som denna
inspektion visserligen delvis finnes de jure, men i de flesta fall torde
lamt utöfvas. Men deremot ville tal. ej att tvångsåtgärder skulle
tillgripas för att hindra personer, som ej kände uppvisa betyg, från att
upprätta enskilda skolor, ty man hade ju talrika exempel på utmärkta
skolor, hvilkas föreståndare på intet sådant sätt skulle kunna
dokumentera sig i fall det fordrades, och jägtandet efter bönhasar och
bönhaseri hafva vi redan nog af; införandet af ett sådant system
ledde ej till målets vinnande.

Fru Adlersparre instämde i hufvudsak med doktor
Nordström, men ansåg att staten icke kunde fylla sin pligt med ett
blott påbud; staten borde understödja landstingen i mon som
dessa sjelfva anslogo medel till saken, ungefär på samma sätt och
under samma kontroll som till folkhögskolorna. Dessutom då tal.
önskat att mönsterskolor måtte upprättas, hade hon dervid tänkt
mindre på den högre undervisningen, för hvilken ju redan till en
del är sörjdt, utan mera på den praktiska utbildningen. För ett år
sedan hade en af det svenska landtbrukets mest ansedde
representanter på detta samma rum med styrka och sanning framhållit
vigten af att upprätta praktiska hushållsskolor för qvinnor af alla
klasser, på det ej en stor del af de förmåner, som vunnits genom
en mera vetenskaplig behandling af den yttre hushållningen, måtte
gå förlorad genom rådande okunnighet och gammal slentrian i den
inre. Staten har medelst musik-konservatoriets och
konstakademiens öppnande äfven för qvinnor sörjt för talangens utbildning;
det vore då hög tid att äfven göra något för de praktiska anlagens
utveckling, hvilken just för qvinnans kall i hemmet är så vigtig,
och som torde falla mer och mer i förakt, om staten upprättar
endast skolor för den högre intellektuela bildningen.

Ordf. ansåg att frågan nu var tämligen genomdiskuterad, och
att meningsskiljaktighetema egentligen rörde frågan om hvar man
skulle förlägga pligten att sörja för qvinnobildningen, ty att denna
pligt fanns var ju afgjordt: om man skulle hänskjuta den till staten,
kommunerna eller landstingen. Huru vacker denna senare idé än
var, fruktade tal. likväl att den ej kunde förverkligas. Landstingen
hafva mycket olika tillgångar: det ena är rikt och det andra fattigt,
men just i det fattiga landstingsområdet kan behofvet vara större.
Då staten har skyldighet att gifva medborgerlig bildning, har
staten icke rätt att i något fall skjuta från sig denna skyldighet,
och den gör det icke heller: de fattiga folkskolorna hafva mer än
en gång hittat vägen till statens kassa. Man kan ej förebrå
representationen njugghet mot bildningens kraf; man har snarare
skäl att vara stolt öfver dess frikostighet i sådana fall, så stor att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1875/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free