Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
utgör konsistorierna och vid det senare lärarekollegiet den närmaste
styrelsen. Alla tre dessa myndigheter bestå af lärare. I styrelsen
för Teknologiska institutet sitta för närvarande åtminstone två af
dess lärare.
Mycket vore ännu att tillägga, men tal. ville nöja sig med
att framställa det yrkande, att i hvarje styrelse för ett läroverk dess
lärarepersonal må blifva starkt representerad. Hans mening vore
alltså icke, att styrelsen skulle bestå endast af lärare. Äfven andra
kunna deltaga i afgörandet af de mål som en skolstyrelse har att
behandla, och särskildt med afseende på den allmänna
organisationen af läroverket borde den utanför stående allmänheten,
föräldrarne och målsmännen, vara representerade i styrelsen. Dessutom
kunde möjligen en viss ensidighet lätt göra sig gällande, om
lärarne ensamme finge råda. Bäst vore om styrelsen bestode till
hälften af läroverkets lärare och till hälften af andra personer.
Utgjorde styrelsen ett udda antal, t. ex. 7, kunde den ene väljas
med hufvudsakligt afseende på skicklighet som ordförande, utan
hänsyn till den ena eller andra kategorien.
Men här vore egentligen fråga om skolor för qvinlig ungdom.
Tal. hemställde om icke mötet ville uttala sig för den meningen
att qvinnan bör hafva plats i sådana skolors styrelser. I princip
kunde knappast någonting invändas mot denna åsigt: fråga vore
endast, huruvida man finge antaga, att inom de särskilda
kommunerna finnes ett tillräckligt antal qvinnor, som hafva förmåga och
vilja att åtaga sig sådana uppdrag. Tal. trodde, att så är
förhållandet, och yrkade att i hvarje styrelse öfver ett qvinligt
läroverk alltid måste finnas minst två qvinnor, af hvilka en borde
väljas utom läroverket och en bland dess lärarinnor. I Finland
är det redan gauska vanligt att qvinnor väljas till ledamöter i
skolstyrelser.
Slutligen yrkade tal., att vid lärare- och lärarinnetjensters
tillsättande tre fullt sakkunniga personer måtte i hvarje fall få
uppdrag att hvar för sig afgifva utlåtande om de sökandes
kompetens. Derigenom skulle läroverken få säkra garantier att deras
intresse tillgodosåges, och ledamöter af styrelserna befrias från den
olidliga skyldigheten att rösta i ämnen, som de icke förstå.
Professor Cederschiöld ansåg att man först bort afgöra
skolstyrelsens befogenhet, innan man afhandlade dess sammansättning.
Enligt den förre talarens mening skulle skolstyrelsens makt vara
synnerligen stor, men tal. ansåg tvärtom att den borde inskränkas
hufvudsakligen till den ekonomiska delen af skolan. I hvarje sådan styrelse
tillgår vanligen så, att en person tager tömmarne och egenmäktigt
styr allt, eller också uppstår en splittring, som omöjliggör gagnelig
samverkan. De enskilda skolorna gå ju förträffligt utan styrelsers
inblandning, och tal. hemställde till de närvarande
föreståndarinnorna för dylika skolor om de ej helst betacka sig för en styrelses
medverkan vid sina anordningar. Endast i fråga om rent yttre
förhållanden ansåg tal. sålunda önskligt att skolstyrelsen ingrep;
det öfriga kunde lärarekollegier bäst ombesörja. Tal. påpekade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
