Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
huru åtskilliga högre inrättningar, såsom Karolinska institutet o. a.
styras på detta sätt, och när så kan ske med de högre
bildningsanstalterna borde det kunna ega rum äfven med de lägre.
Lektor Lillder påminde derom, att hvarje institution måste
stå under ledning af någon slags myndighet. En sådan torde väl
få anses nödvändig äfven för statens skolor. Staten hvarken kan
eller bör öfverlemna åt en enskild föreståndare eller föreståndarinna
att enväldigt styra ett af hans läroverk. Om det kollegiala
styrelsesättet någonsin är behöfligt, så är det i fråga om
skolstyrelserna. Möjligt vore utan tvifvel, att en blefve den egentlige
ledaren, t. o. m. att ett slags envälde komme att ega rum, men
detta behöfde ju icke blifva regel. Dessutom berodde ju sådant
på huru noggrant man ginge till väga vid valet af ledamöter. I
alla händelser borde väl tillvaron af flera ansvariga ledamöter i en
skolstyrelse inverka hämmande då enväldet hotade att taga en
farlig vändning. Men om nu skolstyrelserna borde bestå af flere
personer, så borde lärarne vara starkt representerade. Detta var
hvad tal. ville lägga vigt på.’ Derigenom att både lärare och andra
hade plats i dessa styrelser undginge man lättast ensidigheter.
Hektor Siljeström ville yttra några ord om skolstyrelser i
allmänhet, ty som man ej hade flickskolans organisation klar för
sig, vore det för tidigt att ingå i öfverläggning om dess styrelse.
Tal. ville blott taga fasta på hvad som yttrats, att qvinnan borde
ega tillträde i skolstyrelsen; och detta gäller icke minst folkskolan,
der halfva antalet barn äro flickor, allrahelst i folkskolan numera
undervisas uti handarbeten. Alla andra talande skäl oberäknade,
torde detta senare tala för sig sjelft.
Fru Adlersparre instämde i allo med rektor Siljeström. Tal.
fann egendomligt att i Sverige, der man så mycket håller på
qvinnans inflytande i fråga om uppfostran i hemmet, och derstädes nästan
fordrar för mycket af henne med afseende både på gossarnes och
flickornas ledning och undervisning (hvilken senare, då den sker i
hemmet, hon ofta sköter), så försvinner qvinnan så fort man kommer
på den allmänna undervisningens område. Der tages ej hänsyn
hvarken till qvinnan eller modem, och i sholstaten om ej i staten
är qvinnans moderliga uppgift obeaktad. Häri ligger mycken
anledning till misstag och missförstånd mellan hem och skola, der
modern just kunde vara den förmedlande länken; nu är det endast
männen, som komma till tals. I de praktiska skolor, hvilkas
upprättande tal. förra gången satte som ett af sina önskemål, samt
hoppats att någon skulle vidare berört, skulle detta vålla de största
olägenheter, som det redan gör i tekniska skolor, i syskolor och
småskolor, der män skola bestyra allt •— men så går det ofta också
derefter. Sjelfve Homeros tog sig ju stundom en blund, och det
torde ej vara ett vågadt antagande att detta äfven kan hända
skolstyrelserna; modern skulle derför i dessa blifva ett väckande element.
Tal. hade särskildt förvånats öfver att vid riksdagsmotioner om
sy-och väfskolor, det ej ens fallit någon motionär in att nämna annat
än män som styrelse-medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
