Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Tal. kände ej huru förhållandet var i Tyskland, men visste att
i Frankrike öfva äfven qvinnor läroverksinspektion, och i Englan d
finnes i de nybildade skolornas styrelse 2:ne qvinnor, som visat
sig ytterst nitiska och verksamma. I Finland hade äfven qvinnor
rätt att som medlemmar i skolstyrelser taga plats, och tal. visste
att en Finne var närvarande vid mötet, som härom kunde lemna
närmare upplysningar.
Doktor Palmén meddelade det den skolförordning, som 1866
utkom i Finland medgifver, att i direktionen öfver småskolor och
flickskolor kunna inväljas någon eller några för folkbildningen
nitälskande fruntimmer inom distriktet, och der en fruntimmersförening
för välgörande ändamål är bildad anbefalles skoldirektionen att söka
dess medverkan. Genom 1869 års författning, då folkskolan skildes
från kyrkan, togs ännu ett steg i riktning af qvinnans medverkan
i skolstyrelserna. Der heter det att elektorerna ega att till
medlemmar i skolrådet »föreslå flera lämpliga personer»; lagen bestämmer
således icke att qvinnor skola vara medlemmar i skolrådet, men
den utesluter dem icke heller, och i praktiken har detta
förordnande erhållit den tillämpning, att hälften qvinnor och hälften män
tillsättas i skolstyrelsen.
Ordf. bad att få instämma med lektor Linder. Tal. hade
•sjelf som lärare erfarit de af honom påpekade olägenheterna, och
ännu klarare hade lian iakttagit dessa i sin egenskap af medlem i
skolstyrelser, bland annat i slöjdskolan, der tusentals unga flickor
undervisas och undervisats, oeli der man aldrig ens satt i fråga att
qvinnor skulle finnas i direktionen. Olägenheterna häraf äro i mer
än ett hänseende påfallande, och om qvinnan någonstädes i en
styrelse är behöflig, så var det väl, som lektor Linder påpekat, just
i flickskolans.
Under diskussionen hade det till tal:s glädje ej visat sig
några meningsskiljaktigheter i fråga om qvinnans befogenhet som
medlem i flickskolornas styrelse; den enda olikheten i åsigter hade
Tört styrelsens befogenhet, då en talare velat att denna skulle sträcka
sig endast till den ekonomiska sidan af saken. Vore denna
uppfattning riktig, så är det också likgiltigt antingen qvinnor äro med
eller ej; men tal. ansåg att i synnerhet för de lägre skolorna vore
en, äfven i undervisningen ingripande, styrelse nödvändig.
Ordf. bad nu att till mötet få framställa följande frågor:
Anser mötet att skolstyrelsens befogenhet bör afse
undervis-ningsplaner och ej blott skolans ekonomi?
Frågan blef med öfvervägande ja besvarad.
Anser mötet att qvinnan i styrelserna för flickskolor, eller
gemensamma skolor för gossar och flickor, bör vara representerad?
Frågan blef med ja besvarad.
Anser mötet att bland skolans lärare några medlemmar i
skolstyrelsen böra utses?
Frågan blef med ja besvarad.
Fröken Hierta hemställde huruvida det ej vore af vigt, att
mötet diskuterade sättet att välja skolstyrelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
