Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
allmänskolor skulle i hela sin utsträckning vara för närvarande
©utförbart, i följd af ekonomiska skäl, så torde dock grundprincipen
deri vara väl värd att beaktas och behjertas: den nämligen om
statens skyldighet att åt alla sina medlemmar förskaffa en bildning,
som gör dem praktiskt dugliga för deras ställning inom samhället
och — så vidt det på skolan kan bero — till sedligt starka
medborgare och medborgarinnor. Att folkskolan — åtminstone på
många ställen inom Sveriges landsorter — ingalunda motsvarar
detta kraf, torde vara en känd sak, och förr än staten i detta
hänseende sett hela nationen till godo, har han icke rättighet att
skattlägga denna nation för att främja den högre bildningen hos ett
fåtal af hennes medlemmar.
Att denna fråga om folkskolornas höjande står i nära samband
med bemödandet att skipa rättvisa mellan de olika anlagen, syntes
tal. vara fullkomligt klart. Om staten lika väl, men på olika sätt,
sörjer för de svagare och de rikare anlagen, så att barnens
fördelning i de olika skolorna kan ske mer med afseende på deras egen
individualitet än på lokala och ekonomiska förhållanden, så trodde
tal. att mycket vore vunnet både för sjelfverksamhetens
möjliggörande och överansträngningens undvikande.
Hektor Bergman ville ej undandraga sig att besvara de
frågor, som vid förra mötet stälts till honom; så mycket hellre som
de beröra en af skolans hufvudfrågor. Tal. medgaf att han med
den kännedom han egde om flere närvarandes åsigter om den fria
flyttningen i en skola och fasta klasser •— ty detta torde vara yttersta
grunden till meningsskiljaktigheten — bort med den största
försigtighet hafva undvikit allt, som med denna fråga kunde stå i någon slags
beröring. Vid hvad han yttrat stod han emellertid fast. För
vinnande af sjelfverksamhet ansåg han det vara såväl riktigt, som ur
rent praktisk synpunkt nödvändigt, att arbetet lämpligt fördelades
mellan skolan och hemmet — huru, får erfarenheten och det
noggranna aktgifvandet bäst visa. Mot allt arbetes förläggande till
skolan visa sig stora svårigheter, särskildt den olika begåfningen:
ett barn, sade tal. vid förra sammanträdet, behöfver kanske 1 timme
till ett arbete, hvartill en annan behöfver 2, en tredje 3; äfven om
dessa siffror icke kunde anses rent af falska, så var likväl icke
talarens mening att, om han så finge uttrycka sig, de skulle tagas
efter orden, emedan en så stor skilnad ej var den vanliga. Vill
man nu vid läroverket hafva ett jämt framåtskridande, så måste
emellertid de mindre begåfvade — hvilkas förekomst ju är ett
faktum — arbeta mera, och detta i synnerhet när dessa vilja och skola
få sin rätt tillgodosedd att erhålla samma kunskapsbildning, som de
bättre begåfvade. Detta ökade arbete kan göras antingen så, att
mera daglig tid användes af de förra än af de senare, eller ock så
att samma dagliga tid, men under flere år, af dessa tillbringas med
skolundervisning. Deri första utvägen begagnas i skolor med fasta
klasser, den senare i skolor med fri flyttning. Det yttrades^ vid
förra mötet: att det var obilligt att genom ökadt arbete straffa den
mindre begåfvade samt att tal:s mening det den mindre begåfvades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
