Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
versättaren mödosamt arbetat sig till ett slags insigt om, hvad
sångerna innehålla, har han dock blifvit alldeles främmande för
deras verkliga anda, så till form som innehåll.
Efter denna utflykt .öfvergå vi åter till den prosaiska sagan.
Vi lemna åsido olika norske konungars och jarlars sagor, och
vända oss nu till den Isländska ättesagan. Af dessa sagor börja
flere med utvandringen. Det är eget att märka de olika orsaker,
som härtill varit vållande. Icke alla flydde för Haralds
herskar-magt. Somlige utvandrade af äfventyrslusta eller dragne af en
längtan, en oro, som de sjelfve icke kunde göra sig reda för,
men vi se ännu något dylikt i våra dagars emigration. I
Vatns-dalingarnes saga omförmäles, huru Ingemund Torstensson, som
stod högt i Harald Hårfagers gunst, manad af en inre drift,
som han icke kunde motstå, lemnade Norge. Han hade, säger
sagan, mistat en spåbild, föreställande Frö, som konung Harald
gifvit honom och då han förgäfves sökt den, sände han en lapp
•att leta efter den. Denne sände sin själ efter bilden, medan
hans kropp under tiden låg liksom liflös. Då lappen återkom från
sin färd, sade han att bilden skulle återfinnas på Island, och
beskref noga landslägenheten, der den vore att finna. Redan
förut hade en spåqvinna hänvisat Ingemund till Island, och hans
vän och vapenbroder hade spått, att Ingemund snart skulle följa
honom efter, då han flydde för Haralds envåldsmagt. Nu fann
Ingemund, att ban var »öden» dertill, och for. Då han gräfde
grunden till sitt hus på nordlandet af Island, fans späbilden.
Efter att hafva omtalat utvandringen, skildra sagorna med
lefvande åskådlighet och klarhet lif och seder på Island. Vi
föras in i familjelifvet, vi sitta vid härden, lyssnande till
samtalen mellan husets medlemmar. Vi följa med ut på åkern,
der kornet sås eller höet bergås med den ena handen, medan
den andra icke släpper svärdet eller yxan, ty fiender kunde
kom nia. De bilder som dessa sagor gifva oss äro inga lekande
taflor. Vemod ligger på djupet, våldet herskar, den svage är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
