Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anse som en fosterdotter, blifva honom trogna och stå vid hans
sida i olyckan. Man följer Gisle genom många faror och
äfventyr, tills ensamheten och den ständiga osäkerheten, gjort
honom misstrogen mot alla, och han hade väl orsak att vara
det. Fienden Öjolf Grå var nog lågsinnad att till och med bjuda
hans hustru guld för hans lif. Den unga trälmön blef förskräckt
och ville varna Gisle, men mot Od kunde han dock ingen
misstro hysa. Nu var dock den förr så lugne och modige mannen
mörkrädd och hemsökt af qväljande drömmar, så att han icke
kunde tillsluta sina ögon utan att plågas af onda drömsyner,
visande honom än vilda djur, än lommar simmande i blod, än
åter tvänne drömqvinnor — en ond och en god. Slutligen
randa-dades Gisles sista dag. Han var hos sin hustru, men fann ej
ro. Han föreslog då, att de skulle begifva sig till ett gömställe
uppe i bergen, och Od följde honom. Gisle skar runor på en
kafle under vägen, och dessa spånor föllo på marken och
vägledde förföljarne. I daggryningen blef Gisle angripen, hans
förtviflade hustru tog en staf och stälde sig vid hans sida i striden.
Hon fälde med ett slag själfve Ojolf Grå till marken. Då
utbrast Gisle: »Det visste jag för länge sedan, att jag var väl
gift; men ändock visste jag icke, att jag vore så väl gift som
jag är». Ojolfs män afväpnade och höllo henne. Nu blef Gisle
dräpen efter ett hjältemodigt försvar, och hans sista ord voro
en sång om sin hustrus trohet och siu egen ståndaktighet:
Den fagerlagda, raska hallens
Fylla*), som mig intar,
skall spörja efter sin vän,
som spjutregn kommer att svartna.
Man bör väl icke tala om fornsagorna utan att särskildt
egna några ord åt den berömdaste af dem alla —
Njàla-sagan om den vise, framsynte och lagkloke Njål på
Bergstors-hvål, hvars lyckoråd hela Island sökte. Den kunde måhända
delas i trenne delar, så att den ena innefattade historien om Njåls
") En åsynja (gudinna). här omskrifning för Od.
Jag är vid godt mod,
om än skarpa svärdseggar
bita mig — sådan själskraft
sonen sin gaf min fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
