Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
anmärkningar vi instämma, hvad Je senaste berättelserna angår.
Deremot skulle vi vilja protestera litet mot påståendet att fru
Colban i afseende på qvinnan predikar endast »underkastelse».
Hon gör det i sanning också tor männen. Eller hvad är det
annat än »underkastelse», då hon låter presten i det höie Nord
afvakta Karens lycka innan han bygger sin egen? Da hon låter den
unge målaren i sin konst och sin pligt söka motgiftet för en
förbjuden kärlek, och då hon låter sjelfva doktorn i sin sjelfviska
lidelse böja sig under Elses renande inflytande? Resignationen är
kanske grundtanken i alla de glada berättelserna, men icke denna
passiva, hopplösa resignation som är sitt eget ändamål, utan denna
andra, som är blott en bunden kraft, hvilken när tiden är inne
står redo att upptaga lifskampen på nytt och då på högre
områden och för högre mål än de försakade. — Sannt är att fru
Colban icke är någon anhängare af qvinnans sociala frigörelse,
att hon till och med i berättelsen fra Krigen öppet uttalar sig
deremot. Men den som på ett så vackert sätt i detta afseende
motsäger sig sjelf som Marie Colban i skildringen af sin Else
och sin Anna, och icke minst i sitt eget lif — henne skola vi
aldrig räkna som motståndare till hvad för oss gäller som
frigörelse. Deremot vilja vi gerna med henne arbeta på frigörelsen
från det osköna, det oqvinliga, och derför osanna, som här och
der uppdyker i qvinnorörelsens spår, likasom slammet i flodens,
och instämma gerna i de ord, hvarmed hon slutar sitt sista bref
från Nizza, och med hvilka äfven vi sluta denna uppsats.
–»Vi kjæmpe jo under samme Fane — vi söge for det
elskede Urgamle ny Toner og Former! Gratierne ere paa vor Side,
og hvo afsætter dem? Himlens Engle ere ogsaa på vor Side, så
visst som vi söge Sandheden, og hvo afsætter dem?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
