Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’186
»Vid en jemförelse mellan den ställning, som den svenska
qvinnan faktiskt innehar i den svenska staten, hvilka fordringar han
ställer på och hvilka rättigheter han inrymmer åt henne, och hvad
staten fordrar af och gifver sina manliga medlemmar, visar sig den
största olikhet — en olikhet så stor som mellan allt och intet.
När staten lagstiftat om offentliga rättigheter och pligter, har
han ej tagit hänsyn till skilnaden mellan man och qvinna, och nar
han tillämpat dessa lagar, kunde man uästau säga att han icke har
låtsat om att qvinnan finnes till.»
(Sidd. 30, 31, hofpred. Bergman.)
»Hur litet än qvinnan blifvit tagen med i räkningen viel
lagstiftningen — i strafflagen har mau dock icke glömt henne. — Inför
rätta var hennes likställighet med mannen alltid erkänd, men i fråga
om rättigheten till det nyttiga arbete, som är bästa hjelp mot
frestelsen, eller till uppodlingen af de högre själsanlag, som, förqväfda
eller missrigtade, ofta leda just till brott — der förnekas
likställigheten.» (Sid. 46, fru Adlersparre.)
»Staten har, enligt skolstadgan, principielt erkänt sig hafva
samma pligt att sörja för den qvinliga som den manliga ungdomens
undervisning. Denna pligt är således ingenting nytt, den har blott
helt enkelt hittills icke tagits i anspråk.» (Sid. 36, rekt. Siljeström.)
»Det medgifves allmänt att qvinnan bör få en god uppfostran,
men för mannens skull, såsom hans maka eller uppfostrarinna;
qvinnans uppfostran är medlet, mannens målet. Detta menar man ligger
i qvinnans ’naturliga bestämmelse’. Må man dock ej glömma, att
qvinnan har äfven en andlig bestämmelse, och att först då hon lärt
att rätt uppfatta denna, blir ock hennes naturliga bestämmelse helgad
och hon sjelf i stånd att fylla densamma.»
(Sidd. 46—49, fru Adlersparre.)
»Den million, som möjligen komme att nedläggas på goda
flickskolor, vore väl använd, blott den toges från rätt håll.
Saken borde göras till en uppgift för Landstingen, emedan då
fäder och mödrar skulle få tillfälle att sjelfva ingripa och bestämma
öfver de blifvande skolorna.» (Sidd. 50, 51, dr. Nordström.)
»Endast obemedlade qvinnor borde ha rätt till fri undervisning,
och denna borde meddelas i skolor för så väl praktisk som teoretisk
bildning, i mån af olika begåfning.» (Sid. 32, fru Adlersparre.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
