Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’206
icke: »gif honom hvad folket tillhör.» Det är sant att Kristus
bjuder: »om någon slår dig på det ena kindbenet, så vänd det
andra till»; men Han afsåg icke härmed någon allmän regel, och
om en sådan underkastelse skulle visa sig främja orätt och ge
våldet eller sjelfviskheten allt vidare utbredning, så skulle
Kristus, som sjelf icke alltid vände den andra kinden till för
fariséerna, vara den förste att säga: »sä var icke min mening.»
Om skadan drabbar endast oss personligen, då är det vår pligt
att bära den i tålamod och se om vi dermed kunna föra vår
oväu tillrätta; men om den orätt som tillfogats oss drabbar äfven
andra, om den motverkar liögre intressen, om den bringar
allmännyttiga grundsatser i fara att misskännas eller vanställas, då är
det vår pligt icke att underkasta oss utan att stå emot. Båda
dessa satser framgå klart ur en af de djupaste sanningar som
lågo till grund för Kristi lif, och hvarförutan intet af hans
sedebud kan rätt fattas, den att all handling eller icke-handling måste
bestämmas af åtrån att tjena menskligheten.–—–—
Vända vi oss från det allmänna till det enskilda lifvet, måste
vi också här söka uppdraga en gräns mellan tålamod och
otålighet i pröfningen. Denna gräns är den mellan det oundvikliga och
det som kan undvikas. Det finnes ett ädelt och ett oädelt
tålamod likasom en ädel och en oädel otålighet. Den motgång, som
är oundviklig, som icke kan bekämpas, den måste vi bära i ädelt
tålamod, det är i fast förtröstan på den himmelske Fadrens
kärlek. Men pligten att bära det oundvikliga i olyckan ålägger
ingalunda pligten att äfven underkasta oss det som kan undvikas.
Att kämpa häremot med all kraft och med det glada mod, som
tron på det rättas seger gifver, och som för hvarje nederlag åter
kastar sig in i elden — detta är ädel otålighet — en otålighet
som Gud älskar.
Ställ den menniska, man eller qvinna, som bär ett offentligt
ansvar — ställ henne i valet mellan kampen för sin öfvertygelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
