Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’222
Sedan Thackeray, Dickens och Bulwer äro borta, intager
hon for visso inom sitt eget land — första rummet i de nutida
romanförfattarnes nästan oöfverskådliga led. Redan detta vill i
England icke säga litet, och hvad mera är: hon erkännes äfven
som varande bland de få nutidsförfattare, hvilka vandra den
smala väg, som leder till ett rum bland »klassiska»
skriftställare.
Det vore en djerfhet af os att in gå i en undersökning af de
många egenskaper, som bilda denna författarinnas skaplynne och
berättiga hennes anseende, en djerfhet, som i misslyckandet skulle
bära sitt straff. Vår afsigt är vida anspråkslösare: att genom en
granskning af hennes senaste bok*) söka göra de af våra läsare, som
blott genom hörsägen känna henne, benägna för en närmare
bekantskap; dervid erhålla vi dock och ämna äfven begagna mången
anledning att framhålla hvad som synes oss mest säreget och
tilldragande hos hennes författarskap.
De, som i likhet med oss länge älskat detsamma, minnas
säkert den ifver hvarmed man 1872 mottog den häfte efter häfte
utkommande Middlemareh. Man afhandlade hufvudpersonernas
skaplynne och öden med ett deltagande, som om det gält »goda
vänner och trogna grannar»; man lefde sig in i den lilla
landsortsstadens åskådning och angelägenheter, ja, man tyckte sig
nästan ega en personlig andel af gäckade eller uppfylda
förhoppningar i den lifsbild författarinnan upprullade.
Detta lifliga deltagande är vida skildt från »det spända
intresse», som gör vissa romaner begärliga. Förstår man George
Eliot, läser man henne långsamt; inga nyfikenheten eggande
förvecklingar, inga »knalleffekter» förekomma, minst af allt i
Middlemareh, som icke är annat än hvad den kallar sig: »a study of
provincial life.» Denna landsortshistoria är dertill mycket enkel till
sin uppränning, och de deri handlande menniskorna ej mera ovan-
*) Vi kunna kalla Middlemareh så, ty ehuru ett nytt arbete af George Eliot,
Daniel Deronda, börjat utgifvas, är det ännu icke fullbordadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
