Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’255
har hon inånga medsystrar men, olikt henne, finna dessa tor
hänförelsens och offervillighetens glöd ej annat utflöde än i ett
lif fullt af misstag.» Dels omständigheternas makt, dels den
rådande ovissheten om det qvinliga skaplynnets rätta art vålla,
enligt G. Eliot, »dessa förspilda lif, dessa Theresor, hvilka aldrig
bli stiftarinnor af något, hvilkas älskande hjertans slag och hvilkas
sträfvanden efter en oupphunnen helighet bortdö bland hinder, i
stället att samlas i en blifvande lifsgerning».
Har förf. härmed menat att äktenskapet för Dorothea, som
för de flesta qvinnor af hennes säregna skaplynne, svårligen kan bli
tillfyllestgöraude och oftast blir ett misstag, är deremot intet att
invända, utom det nyss sagda; men menar hon att en dylik qvinua i
intet äktenskap kan nå sin fulla utveckling, så har hon ej bevisat
sin mening. Derför att Dorothea ej med dessa två män vann sitt
väsens fullbordan, följer ej att hon icke med någon aunan kunnat
det, ej heller att ingen man var värd henne. För att bevisa detta
skulle Dorothea stälts gent emot en henne jämbördig natur och
dock saknat lyckan. Men detta skulle deremot varit stridande
mot Dorotheas hela skaplynne, som är äkta qvinligt, praktiskt
mer än teoretiskt; kännande i första hand, tänkande i andra.
Om derför äfven samhället bjudit henne, hvad det nu ger qvinnan,
ett lifsarbete utom hemmet, ifall hon ej i detta eger ett dylikt,
hade hon ändå kanske ingått sitt andra giftermål och säkert funnit
nog deri, 0111 hon gift sig med en henne motsvarig man. Att
qvinnans begåfning får ett allt vidare fält är ett godt, ej minst
emedan dermed minskas frestelsen att i ett halft äktenskap söka
något att lefva för, när intet annat erbjuder sig. Men vi tro
det vara en villa när man börjat undra om äktenskapet, äfven
det bästa, ej är ett hinder för begåfvade qvinuors utveckling och
dessas giftermål således en samhällsförlust. Hvarje qvinna med
qvinligt skaplynne skall jäfva detta och, i valet mellan att upplysa
ett flertal eller lyckliggöra ett hein, välja det senare. Utan denna
trohet blir hon möjligen en god kommunal- eller vetenskapsqvinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>