Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’270
Ätterna gamla men på retur!
Tvenne ryttmästare, fem brukspatroner
Talte om känslor, om »hopp» och 0111 »plåga»
Och det i kapp med en kunglig sekter,
Hofpredikanter som råkat i låga,
Anlagt peruker och nya manér.
Två professorer, som samlat — skuld,
Sökte sin eld metafysiskt förklara.
Grufligt för mig — eller för mitt guld
Svärmade skäggfagra löjtnanters skara.
Sist fick jag sätta på friarnes lista
Handlande såväl i gross som minut,
Myndiga herrar, som sälja i kista,
Och vigilanta, som sälja i strut.
Men du är kommen välsignade kris!
Mina förmyndare begge cederat,
Sedan de på ett förunderligt vis
Nästan till noll min million reducerat.
Liksom de gulnade lofven i skogen,
Liksom på fälten vildt flygande sand
Skaran är skingrad. Mig ingen blef trogen.
Slocknad är kärlekens härjande brand.
Hastigt och lustigt sin »eviga» tro
Mina tillbedjare alla setts bryta.
För serenader jag skall få ro,
Konstgjorda tårar ej mera se flyta.
Han blott, soin fordom i fjerran sig gömde,
Flyende mig, när jag var millionär,
Han — idealet om hvilket jag drömde —
Sitter nu älskad och älskande här.
Rolf Esbjörnsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
