Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’286
stympad natur, än ett uppfostringssystem som går ut på — icke
att utveckla Gud inom oss, utan att piska djefvulen ur oss. Låt
barnen tro att de äro i grund förderfvade och de skola så
förblifva! — De skola efter en barndom, hvars oskyldiga glädje
förbittrats och sölats, kastas ut i verlden, vanda att lefva utan
Gud, — lärda att tro på det onda i stället för på det goda.
Tron — denna själens förmögenhet, hvars yttre form är
förtroendet, — är det första kännetecknet på en oförderfvad barndom.
Det första föremålet för barnets tro, det är du, moder, fader
eller uppfostrare. Du står för ditt lilla barn i Guds ställe och
dess första föreställningar om Gud taga din prägel.
Kommer det att i hat och räddhåga tro på en svartsjuk, nyckfull,
tyrannisk Gud, så ve dig! Och när barnet vuxit ifrån de första
inskränkta föreställningarne, och det börjar om ej annat af
vetgirighet spörja hvem Gud är och hvad Han vill; — och när sedan
Gud tid efter annan likasom rör vid det — när andliga spörsmål
börja vakna, inre röster förnimmas — när lifsarbetet begynner
och i den upprörda jordmånen det andliga sädet börja gro: hvad
har du då gifvit ditt barn att trygga sig till? Hvilka idéer har
du gifvet det till lösning af lifvets gåta? hvilka tankeformer,
som under inflytandet af pånyttfödd kärlek och tro kunna för
dess spörjande ande taga Guds gestalt?
O! I veten ofta icke hvad I gören, I fäder och mödrar. Hvad
bedröfvelse, hvilken bitterhet, hvilken förfärlig kamp eller hvilket
hopplöst uppgifvande af hela saken I bereden edra barn genom
de olycksbringande dogmerna om en hamndfull Gud och en
hotande himmel, med hvilka I uppfyllt deras sjäi. Många och
långa år gå om innan en menniska, hvars barndom sålunda
omtöcknats, kan arbeta sig igenom dess dödande atmosfer ut i fria
luften och se Guds anlete utan täckelse.
Och förstör du den naturliga barnatron, så förstör du i och
med detsamma denna barndomens glada naiva tilltro till sig sjelf,
från hvilken springer detta glada lifsmod, denna spontana hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
